Läs, lyssna och titta – Fokus på skola, digitalisering och lärande

Fem tips, på innehåll att läsa, lyssna eller titta på, för dig som jobbar inom eller är intresserad av skola och lärande.

1. Första tipset är läkaren Anders Hansens bok Skärmhjärnan som lyfter fram sin syn på hur vi människor påverkas av en digital livsstil utifrån ett biologiskt och ett evolutionärt perspektiv. Boken bygger till viss del på Hansens tidigare bok, Hjärnstark.
2. I mitt andra tips ger psykologen Siri Helle sin bild av hur mobilanvändning och digital teknik påverkar vårt mående och hälsa. Hon fokuserar specifikt på barn och ungdomar. Siri ger en positivare bild av mobil- och teknikanvändning jämfört med Hansen och menar att mobilen i sig inte är själva problemet till depression, stress och psykisk ohälsa bland utan menar att problemet ligger i hur vi hanterar de tekniska enheterna i våra liv. Siri har givit ut en bok men är även intervjuad i Hjärnpodden.
3. En intervju med forskaren Elza Dunkel är mitt tredje tips. Hon gästar också ett av Hjärnpoddens avsnitt där hon problematiserar teknikanvändning och stressen bland föräldrar kring fenomen som barnens skärmtid. I poddavsnittet Makt, panik, sociala medier och unga, berättar hon om sin forskning rörande ungas nätanvändning och nätkulturer. I intervjun fokuseras många av de fördelar digital teknik och nätet för med sig.
4. Fjärde tipset handlar om matteångest. Vad är matteångest? Vem får matteångest och varför? Lyssna och lär av skolministeriet: UR Sveriges Radio
5. Mitt femte och sista tips är en film från UR om dyslexi som fokuserar på hur dyslexi kan ses som en utvecklande superkraft. I filmen får vi träffa en 19-årig filmskapare och en svensk Hollywood-regissör som berättar om sina strategier kring att hantera sin dyslexi och hur dyslexin stärkt dem på olika sätt, ex i egenskap av att vara filmskapare.

Tips 1

Bok: Anders Hansen (2019) Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda. Bonnier Fakta

”Den psykiska ohälsan håller på att ta över som det stora hälsohotet i vår tid. Ett högt tempo, konstant stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna. För hur mycket du än gillar att kolla bildflödet på instagram, nyheterna i mobilen eller filmer på plattan, är din hjärna inte anpassad till det som dagens samhälle för med sig. Den är helt enkelt i osynk med vår tid! Men det betyder inte att du står maktlös och att det saknas lösningar – med lite mer kunskap om hur hjärnan fungerar kommer du snart att inse att det egentligen handlar om ganska enkla och basala saker. Den mänskliga hjärnan är skapad i en helt annan tid, och kanske borde vi visa den lite mer hänsyn.” https://www.adlibris.com/se/bok/skarmhjarnan-hur-en-hjarna-i-osynk-med-sin-tid-kan-gora-oss-stressade-deprimerade-och-angestfyllda-9789174247961?gclid=Cj0KCQjwuLPnBRDjARIsACDzGL2j4qkZ2NNWyig7NcfMPfU39DOVbAWlS1bA-GtAkamLka4nUHRvdwsaAnF6EALw_wcB

Tips 2

Intervju med Siri Helle i Hjärnpodden: http://hjarnpodden.se/108-smartare-n-din-mobiltelefon-psykolog-siri-helle

Bok: Siri Helle (2019) Smartare än din telefon: hur du använder mobilen för att må bättre, bli effektivare och stärka dina relationer. Natur och Kultur

”Det sägs att mobiler och sociala medier gör oss stressade, ytliga och ofokuserade. Men det är bara halva sanningen. Forskning visar att problemet egentligen inte är mobilen, utan vad du använder den till. Våra mobiler kan faktiskt göra oss gladare, mer produktiva och föra oss närmare människorna vi älskar. Det handlar bara om att lära sig hur. Att outsmarta telefonen, helt enkelt.

I denna praktiska guide rensar psykologen Siri Helle bland myterna och missförstånden kring hur vi påverkas av våra smartphones. Du får råd och tips på hur du bryter osunda teknikvanor och får ut det bästa av din mobil. Genom att ta kontroll över det kraftfulla verktyget i din ficka kan du närma dig det liv du vill leva.

Mellan alla ramaskrin och pekpinnar i den här frågan är det vilsamt att läsa en guide som är så nyanserad och väl underbyggd. Jag hade praktisk hjälp redan från kapitel ett. Den här boken borde bli obligatorisk undervisning för både ungdomar och vuxna!”

https://www.adlibris.com/se/bok/smartare-an-din-telefon-hur-du-anvander-mobilen-for-att-ma-battre-bli-effektivare-och-starka-dina-relationer-9789127824362

Tips 3

Intervju med Elza Dunkel i Hjärnpodden:  http://hjarnpodden.se/109-makt-panik-sociala-medier-och-unga-gst-elza-dunkels

Om poddavsnittet: ”I det här avsnittet gästas Hjärnpodden av Elza Dunkel som forskar kring ungas nätanvändning och nätkulturer, säkerhet on-line, attityder och makt. Elza Dunkels är PhD vid Umeå Universitet, lektor och forskar kring de här ämnena. Samtalet kom att handla om alltifrån sociala medier, psykisk ohälsa, makt, demokratiseringsprocesser och informationsrevolutioner. Vi tar också upp frågan kring den möjlighet sociala medier innebär för samhällets grupper, som normalt haft svårt att göra sig hörda. Vi kom den att prata om det känsliga ämnet kring hur vuxna utövar makt mot barn i vardagen, något som vi båda arbetar för att motverka.”

Tips 4

Film/serie. Matteångest av Skolministeriet: UR Sveriges Radio https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3837&artikel=7214715

Vad är matteångest? Vem kan få matteångest och varför? Lyssna och lär.

Tips 5

Film/serie: Jakten på dyslexi UR play https://urplay.se/program/211123-jakten-pa-dyslexin-fordelar-och-styrkor

Finns det fördelar och styrkor med att ha dyslexi? Både experter och personer med dyslexi vittnar om det. Vi träffar Adam, en 19-årig filmskapare som delar med sig av sina dyslektiska erfarenheter. Adam åker även till London för att träffa den svenska Hollywood-regissören Daniel Espinosa, som menar att han tack vare, och inte trots, sin dyslexi har tagit sig dit han är idag. Vi träffar också Susanna Cederquist som jobbar med att utbilda och föreläsa kring de styrkor som kommer med en dyslexidiagnos.

Delaktighet – ett arbetssätt i skolan

Vad betyder delaktighet för dig när du tänker på skola och undervisning? Om jag spontant och snabbt ombads svara på den frågan skulle jag säga att alla elever känner sig inkluderade, får vara med i skolans aktiviteter och kan påverka sin skolvardag eller sina lektioner.

 

När jag och två andra kollegor var till Stockholm på en konferens för handledare inför specialpedagogiska lyftet som skolorna i vår kommun ska delta i till hösten delades en skrift ut med samma namn som rubriken på detta inlägg. Den skriften, utgiven av SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten), handlar om delaktighet och hur skolan kan bidra till att alla elever är delaktiga. Delaktighet delades här upp i sex kategorier som alla påverkar varandra – tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande – och samtliga delar anses påverka en elevs möjlighet till delaktighet i olika sammanhang. För att stödja elevers delaktighet måste man inom skolan även vara uppmärksam på att olika sammanhang skapar olika förutsättningar. Det talas i texten om olika kulturer – undervisnings-, kamrat och omsorgskultur. Förenklat lyfter texten fram det faktum att de flesta aktiviteter domineras av en eller flera av de tre kulturerna.

 

För att stödja skolors utveckling för en likvärdig utbildning finns en delaktighetsmodell i boken som kan användas som ett stödmaterial i skolan för att observera och reflektera över hur förutsättningar för delaktighet ser ut i olika sammanhang och lärmiljöer. Detta för att sedan kunna analysera och komma fram till vilka anpassningar och insatser som eventuellt krävs kring en elev för att öka graden av tillgänglighet. Modellen kan användas av såväl lärare som resursteam och skolledare. Som lärare är analysen kring den egna undervisningssituationen, undervisningskulturen, extra intressant då den kan bidra till att jag som lärare kan utveckla min undervisning till att bli mer tillgänglig och att mina elever blir mer delaktiga på olika sätt.

Modellen som presenteras har för avsikt att identifiera främjande och hindrande faktorer för delaktighet samt vara en handbok i hur en analys kring detta kan gå till i praktiken.

Jag tycker att boken är lättläst och handfast. Något för all skolpersonal att ta del av!

Trevlig sommar önskar jag dig!
Hälsningar Jenny Sjöberg
Domarhagsskolan, Avesta

Statiskt vs dynamiskt mindset och lärande

I Carol Dwecks bok Mindset - Du blir vad du tänker (2006) framkommer hur vi alla har en uppfattning om personlighet, prestationer och förmågor. I sin forskning har Dweck kommit fram till att vissa av oss har en statisk uppfattning om våra egenskaper, förmågor osv medan andra har en dynamisk uppfattning om desamma. Dweck kallar dessa uppfattningar för mindset och talar om statiskt respektive dynamiskt mindset. En persons mindset speglar en persons vilja till anstängning när det kommer till lärande. Något som inte minst är av intresse för oss pedagoger att förstå när vi coachar våra elever att nå framgång i skolan. Elever med ett dynamiskt mindset tar sig an utmaningar även då det tar emot och sporras av utmaningen det innebär att utvecklas och lära nytt när de stöter på sådant de inte kan sedan tidigare. Elever med ett statisk mindset gör enbart sitt bästa när de vet att de kommer att lyckas och ger lätt upp inför utmaningar och problem där det krävs en ansträngning.

Ur boken Mindset - Du blir vad du tänker (Dweck, 2006) 

I boken Utmananade undervisning i klassrummet av James Nottingham (2010) finns några talande jämförelser rörande självbilden hos personer med statiskt respektive dynamiskt mindset. Se tabellen.

Statiskt mindset	Dynamiskt mindset
Inställning till utmanande undervisning
·         Utmaningar bör undvikas. ·         Svårigheter betyder att jag inte är så smart som jag trodde. ·         Misslyckande betyder att jag är dum eller inkompetent.	·         Utmaningar hjälper mig att lära. ·         Svårigheter är en oundviklig del av inlärningsprocessen. ·         Misslyckanden betyder att jag måste anpassa mina strategier.
Jag anstränger mig när det finns:
·         Möjlighet att visa upp mina starka sidor. ·         En god chans att göra allt rätt. ·         Mycket liten risk att misslyckas.	·         Möjlighet att får nya insikter eller utveckla färdigheter. ·         En utmaning som kräver lite extra av mig. ·         Möjlighet att pröva något nytt.
Motton
·         Antingen så är du bra på något eller inte. ·         Om du är riktigt bra på något behöver du inte anstränga dig. ·         Om du måste anstränga dig måste du vara dum. ·         Ansträng dig inte för mycket för på så sätt har du en ursäkt om något går snett. ·         Undvik smärta!	·         Framgång infinner sig om man bara anstränger sig. ·         Oavsett om du är bra på något kan du alltid bli bättre. ·         Om du måste anstränga dig, lär du dig också. ·         Gör alltid ditt bästa; på så sätt ökar dina chanser att lyckas. ·         Ingen vinst utan smärta!

 

För att våra elever ska lära och utvecklas så lång som möjligt både kunskapsmässigt som personligt så menar Nottingham (2010) utifrån Dwecks forskning att vi bör stimulera och träna elever i att anta ett dynamiskt mindset när det kommer till lärande i skolan.

Dweck (2006)

Om vi som pedagoger tänker på våra elever så tror jag att vi, om vi skulle behöva, kan uttala oss om vilket mindset dessa har i olika situationer ex då det kommer till förmågan att tro sig kunna utvecklas och klara av ett problem i något av skolämnena.

Jag fetmarkerade en punkt i tabellen ovan då jag osökt kom att tänka på elever som inte klarat en prövning på det sätt som de själva skulle önska och vi som lärare hävdar att de har potential för. Ett scenario är då att eleven direkt påtalar att denne inte pluggat tillräckligt. Men, utifrån tabellen ovan, vad var det som gjorde att eleven inte ansträngde sig från början? Var det elevens tänkesätt kring sin förmåga att prestera? Stötte eleven på motstånd och gav upp? Hade denne elev ett statiskt mindset kring sin förmåga att lära nytt och utgick ifrån att antingen så kan jag eller så kan jag inte? I detta fall kan vara av vikt att fundera kring elevens egen självbild, förmåga till motivation (hitta mening/motiv för ansträngning) och att träna denne i att förstå hur anträngning och framgång hör ihop.

Nottingham (2010) skriver i sin bok att det är viktigt att erbjuda olika nivåer på de uppgifter som vi ger till eleverna. Elever med statiskt mindset motiveras av låga utmaningsnivåer där de får känna att de klarar!, medan elever med dynamisk mindset vill ha utmaning för att motiveras.

Nottingham (2010) skriver vidare att alla elever kan utveckla ett dynamiskt mindset och därigenom öppna för ett livslångt lärande och ger exempel på några faktorer som kan stödja elevernas utveckling mot ett dynamiskt mindset:

• Sätt upp inlärningsrelaterade mål
• Erbjud succesivt mer och mer utmanande uppgifter vartefter eleverna lär men samtidigt stödja dem om de blir osäkra
• Ge återkoppling som fokuserar framsteg samt rekommendera nästa steg
• Använda beröm på rätt sätt (beröm ska vara specifikt, fokusera på handlingar inte förmåga samt vara riktat mot personliga framsteg och ansträngning)

Notera att dessa punkter ovan går hand i hand med grundtanken med BFL (Bedömning för lärande). Jag har anledning att återkomma med fler bloggar kring innehållet i de två ovan nämnda böckerna då jag finner det intressant ur ett lärandeperspektiv.

Jag vill avsluta med ett tänkvärt citat hämtat ur Nottinghams (2010) bok:

”Det är inte det att jag är så smart, det är bara det att jag håller på med problemen längre”

Albert Einstein

Vänligen, Jenny Sjöberg

Domarhagsskolan i Avesta kommun

Poddtips på bloggen - Intervju med Anna Tebelius

Här ser jag fram emot att dela stort och smått om och med lärande. Det kan röra sig om allt från lektionsögonblick, boktips, poddtips, reflektioner kring skola och undervisning, gästinlägg från skolledning och kollegor samt mycket mer.

I det här första inlägget vill jag dela ett tips om en intressant podd – Hjärnpodden - av Kristina Bähr som är specialist i barn- och ungdomsmedicin, verksam i skolan som skolläkare sedan 2004. Hon utbildar om hjärnans mognad, arbetssätt och tillväxt samt hur det påverkar lärande och ledarskap.

Avsnitt #26 av hjärnpodden heter Klassrummet  - En intervju med Anna Tebelius Bodin där presentationen av avsnittet lyder:

”I det här avsnittet utforskar vi hur klassrummet kan bli en intressant plats att vara på och att det kanske handlar mindre om den fysiska miljön än om vad vi gör i klassrummet. Anna Tebelius Bodin är pedagog med en forskningsbakgrund inom inlärningspsykologi på Harvard. Anna är en erfaren föreläsare, författare och föreläser varje år för hundratals pedagoger runt om i Sverige. Vi pratar i avsnittet om hur vi kan använda känd kunskap om hur hjärnan fungerar vid inlärning för att vi ska öka dopamin (belöning) mellan synapserna i vår pannlob där inlärning sker.”

Som sagt ett intressant och bra avsnitt med tips och idéer som du direkt kan applicera på din undervisning för att främja lärande hos eleverna genom att förstå hur hjärnan arbetar vid inlärning och som du kan dra nytta av vid val av metoder i din undervisning.

Ta hem podden i din podcast app eller lyssna direkt på webben via Kristinas hemsida www.exist.se

 

Direktlänk till avsnittet.

Kristina Bähr har också skrivit boken Hjärnan i skolan – möt barnen där de är som kom ut förra året. Jag har inte läst boken men den finns på min att-läsa-listaJ. Kanske någon av er har läst den och kan ge en recension?

Hälsningar Jenny Sjöberg

Länk till min arbetsplats Domarhagsskolan i Avesta