Digitalisering, nationella prov och bedömning - länktips

Skolverkspodden

20 min om nationella provens roll och digitaliseringen av proven

Poddlänk

https://soundcloud.com/skolverket/11-de-nationella-provens-roll-och-vad-hander-nar-de-blir-digitala
Här finner du läs och lyssningstips på temat  - Digitalisering av nationella proven

Mer om digitalisering av nationella proven från Skolverket

https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/digitala-nationella-prov/digitalisering-av-de-nationella-proven

Digitaliserade lektioner - inspiration

https://digitalalektioner.se/digitala-lektioner-hjalper-dig-nar-skolan-digitaliseras/?gclid=CjwKCAiAwZTuBRAYEiwAcr67Ofw4devIy1J13UaUXq6a6WqSI8WGJCnOUygryFzjK058gywxwGGRvBoCOcwQAvD_BwE

Gamla nationella prov 

https://www.skolverket.se/innehall-a-o/landningssidor-a-o/gamla-nationella-prov

Bedömning

https://www.skolverket.se/innehall-a-o/landningssidor-a-o/bedomning

Nelis 2018 - Nätverk för entreprenöriellt lärande i skolan

Då har jag fått den stora äran att för andra året i rad föreläsa på Nelis - Nätverket för entreprenöriellt lärande i skolan – i år med temat Leda förändring.

Gymnasieskolan Östra Real, Stockholm, stod som värdar och bjöd på två mycket givande halvdagar.

Förutom uppträdande från skolans musikklasser och utställningar från skolans konstelever som samtliga tolkat temat Leda förändring så fick vi lyssna till Isak Rizell – 22 årig entreprenör inom miljö, musik och integration. En driven ung entreprenör med kunskaper inom bl.a låtskriveri, musik, försäljning och arbete med nyanlända ungdomar för att få dem integrerade i samhället.

Vi fick även lyssna till Sateja Joshi, lärare på Mallya Aditi International School, Bangalore, Indien. Östra Real har hennes skola som utbytesskola och hon berättade om hur hon arbetar för att utveckla de entreprenöriella förmågorna och entreprenörskap genom projektarbeten på hennes skola i Indien. 

Jag avslutade första dagen med att hålla min föreläsning om elevdelaktighet och elevaktivitet med koppling till (Bedömning för lärande (BFL) och entreprenöriellt lärande (EPL). Jag är glad och tacksam över den nyfikenhet och fina respons som deltagarna visade för min föreläsning. En kvinna berättade att jag fått henne att lägga om sin undervisning efter att hon lyssnat till mig förra året. Sådan feedback är fantastisk. Att kunna göra en förändring på ett positivt sätt.

Även Ung företagsamhet Stockholm och Finn Upp var på plats och ledde diskussionsövningar.

För dig som är nyfiken om vad entreprenöriellt lärande handlar om så kan man säga att det i grundskolan handlar om att utveckla de entreprenöriella kompetenserna som listas nedan. I högre åldrar utvecklas detta till entreprenörskap och företagsamhet.

Entreprenöriella kompetenser

• Vara nyfiken och se möjligheter
• Ta initiativ, ha självtillit och mod
• Ha drivkraft att omsätta idéer till handling
• Lära sig att lösa problem
• Planera sitt arbete
• Fatta beslut, kommunicera och samarbeta

Ovanstående förmågor efterfrågas i dagens samhälle och i läroplanen för grundskolan framgår följande:

Om entreprenöriellt lärande i Lgr11, kap 1

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.

Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.

Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”                                                                                            

EPL i korthet

Sammanfattningsvis kan man säga att entreprenöriellt lärande i skolan innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker.

Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.                               

EPL i undervisningen

Att i den ordinarie undervisningen ha ett sådant upplägg att eleverna får träna sig på dessa förmågor samtidigt som innehållet processas och kunskapskraven tränas är givande för såväl mig, eleverna som för samhället i framtiden då dessa förmågor efterfrågas på arbetsmarknaden. Så fram för kreativa lektioner i klassrummet!

Våga, prova, lyckas, misslyckas och utvecklas! Heja alla modiga!                                                                                                                                                                        

Kontakta mig om frågor!

jenny.sjoberg@avesta.se 

Tel. 0226-645299

Mobil: 072-2405696

Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning

 

Jag ramlade över denna forskningsöversikt när jag surfade runt på nätet i helgen och tyckte att det var en lättläst, tydlig och konkret sammanställning av vad bedömning för lärande, BFL, handlar om och hur man kan arbeta i enlighet med detta. Texten som jag ger utdrag ur och som länkas till nedan är skriven av Andreia Balan och Anders Jönsson (2014). Jag har valt att särskilt lyfta ut delar från avsnittet om återkoppling och respons i detta inlägg vilket du ser längre ner men först ger jag en lite allmän sammanfattning av BFL utifrån översikten.

 

BFL är ett arbetssätt där information från bedömningar används för att stödja elevernas lärande. Inom det formativa arbetssättet finns fem grundläggande strategier för bedömning:

 

1. Att tydliggöra mål och bedömningskriterier
2. Att skapa situationer som gör lärandet synligt
3. Att ge nyanserad och framåtriktad respons
4. Att aktivera eleverna som resurser för varandra
5. Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen

I översikten presenteras det huvudsakliga syftet med respektive strategi och exempel ges på instrument och metoder som kan stödja ett formativt arbetssätt i klassrummet. Dessutom finns konkreta exempel till varje strategi som man direkt kan använda sig av som lärare. Slutligen återges några – svenska och internationella – erfarenheter kring framgångsfaktorer och hinder i arbetet med bedömning för lärande.

 

Strategi 3 handlar om återkoppling, eller respons, och kan ges på olika nivåer: uppgifts-, process-, självreglerings- och individnivå. Beroende på vilken nivå responsen riktas mot, kan den ha olika effekt på elevernas prestationer och även vara mer eller mindre lämplig i olika situationer. Nedan följer vägledande frågor som du som lärare kan använda och som kan vara en hjälp vid återkoppling på olika nivåer.

 

Uppgiftsnivå

• Vad är det som är rätt och/eller fel?
• Vilket är det rätta svaret?
• Hur kan eleven utveckla svaret?
• Vilken missuppfattning kan ligga till grund för det som är felaktigt?
• Vad visar eleven att hen behärskar?
• Vilken annan komplettering behövs för att uppfylla kriterierna? 

Respons på uppgiftsnivå har ofta positiva effekter på elevernas lärande och handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Sådan respons kan innehålla en korrigering, ett påpekande om en missuppfattning eller ett påpekande om vad som är bra i en uppgift.

 

Processnivå

• Vad är mindre bra/bra och varför?
• Vilka strategier har eleven använt och hur kan de förbättras?
• Vilka samband finns det med andra uppgifter/aktiviteter?
• Vilka frågor (som är kopplade till uppgiften) kan eleven arbeta vidare med?

Förutom bättre prestationer, har respons på processnivå även visat sig kunna ge positiva effekter på elevers självförtroende och ansträngning. Denna form av återkoppling kan användas av eleverna även vid arbete med andra likartade uppgifter, vilket troligtvis är anledningen till att respons på processnivå många gånger är mer effektiv för lärande än respons på uppgiftsnivå.

 

Självreglering

 

• Hur kan eleven utvärdera sitt arbete?
• Hur kan eleven koppla ihop/jämföra med annat som har gjorts tidigare?
• Hur kan eleven arbeta vidare med lärarens respons?
• Hur kan eleven reflektera över sitt lärande? 

Studier har visat att respons på denna nivå kan påverka hur elever engagerar sig i sitt lärande samt med vilken effektivitet och energi de utför sina uppgifter. Respons som berör aspekter av självreglering riktar sig mot hur elever organiserar och reglerar sitt arbete mot lärandemålen.

 

Det lyfts fram som särskilt viktigt att elever får möjlighet att begrunda, agera och reagera på den respons de får.

___________________________________________________

Jag personligen tycker om att läsa om saker många gånger. Även om jag tycker att jag behärskar ett område så finns det alltid nytt att lära och ju fler gånger jag tar del av något ju mer förstår jag det och desto mer genomtänkt och förfinat kan jag använda mig av kunskaperna. Sen är det ju också så att desto mer man lär sig desto mer inser man vad man inte vet. Kan tyckas frusterande ibland;) men glädjen i att göra framsteg, få till det där man jobbat med och få den där nya insikten är en känsla som i alla fall inte jag vill vara utan:) Med hopp om trevlig läsning:)!____________________________________________________

Kunskapsöversikten hittar du i Forskning i korthet 2014:2, Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning. Andreia Balan och Anders Jönsson (2014) Kommunförbundet Skåne, Lärande och arbetsliv. Klicka på länken:

 

http://kfsk.se/larandeocharbetsliv/wp-content/uploads/sites/8/2015/01/Forskning-i-korthet-2014-2.pdf

Vänligen, Jenny Sjöberg Domarhagsskolan i Avesta

Vad innebär bedömning?

Länk till föreläsning med Eva Hartell, KTH, för UR.se

Formativ bedömning, summativ bedömning eller ipsativ bedömning? När, var och hur används vilken bedömningsform? Är den ena bedömningsformen bättre eller sämre än den andra? Kan man ha skriftliga prov om man arbetar med formativ bedömning? Är summativ bedömning dåligt? Hur och varför ställer man frågor i undervisningen?

Eva Hartell, lärare och forskare i pedagogik vid KTH i Stockholm, reder ut vad begreppet bedömning handlar om och ger även sin tolkning av den ordagranna betydelsen av bedömning. Hon menar att om man ser till betydelsen av orden bedömning och elev på engelska (och latin) så betyder assessment (bedömning) ungefär ”att sitta bredvid” och pupil (elev)”pupill”. Betydelsen av detta blir då att bedömning kan tolkas som att sitta bredvid sina ögonstenar, vilken enligt Eva ger en lite mjukare bild av bedömning. Fint tänkt tycker jag.

Eva kopplar även in tankar kring hur formativ bedömning (BFL) kan användas på lång och kort sikt och betonar att det är de snabba besluten om anpassning och justering av undervisningen, den typen av bedömning, som är den som visat sig vara en av de mest betydande formerna av bedömning för elevernas lärande. Att tolka in vad som krävs för att ta eleverna från punkt A till punkt B och anpassa undervisningen så att denna förflyttning i lärande möjliggörs.

Eva tar upp tips på hur man kan arbeta med de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning och poängterar bl.a en viktig sak, invänta elevernas tankar när du som lärare har ställt en fråga. Om du som lärare väntar tre sekunder istället för som genomsnittet 0,9 sekunder så ökar elevernas lärande drastiskt.

Fler exempel som Eva lyfter fram och påminner om är att:

1. Fördela ordet i klassrummet slumpvis med ex namnstickor eller liknande. Låt tre elever besvara samma fråga. Passar någon så gå tillbaka och fråga hur denne höll med eller inte i föregående elevers svar.
2. Skapa tillåtande klimat där fel och misstag ses som positiva och möjliggör lärande. Lyft fram dina egna utvecklingsområden som lärare för att förbättra undervisningen t.ex från de utvärderingar om lärande och undervisning som du har låtit eleverna göra.
3. Frågor i undervisningen har som främsta syften att skapa tänkande hos eleven och att förse läraren med information om nästa steg.
4. Använd sant eller falskt frågor. De öppnar upp för diskussioner mellan eleverna i klassrummet.
5. Sist men inte minst trycker Eva på det värdefulla med det kollegiala arbetet, att samarbeta mera kollegor emellan ex kring att skapa frågor.

Vänligen, Jenny Sjöberg, Domarhagsskolan i Avesta

Kom ihåg att du kan prenumerera på bloggen till din mail! Skriv in din mailadress i rutan för prenumeration överst till höger på bloggen.

Förstå kunskapskraven

I dessa betygsättningstider så passar jag på att tipsa om filmerna ”Förstå kunskapskraven” skapade av Orka Plugga vilket är en satsning på studietekning från UR. Jag tycker dessa filmer är lämpliga såväl som diskussionsunderlag vid bedömningsfrågor för lärare, vi diskussion kring bedömning med elever eller för föräldrar för att få en bättre förståelse för kunskapskraven i skolan.

Nedan ser ni två filmer (från youtube) som tar upp kunskapskraven Diskussion respektive Resonemang med samband. Tänkesättet kan översättas till fler skolämnen med liknande kunskapskrav än vad filmerna fokuserar på.

Ex Kunskapskravet Diskussion – Klippt ur kunskapskraven i fysik för betyget A i slutet av årskurs 9 ur Lgr 11

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välut­vecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.

Ex ur ämnesmatris i fysik

Avslutar med två citat ur boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham. Tänkvärt och kul med citat :)

"Om du inte kan förklara det på ett enkelt sätt förstår du det inte tillräckligt väl"

Albert Einstein

"Att undervisa är att lära sig en andra gång"

Joseph Joubert, 1754-1824

Hälsningar Jenny Domarhagsskolan i Avesta

Ps. Du vet väl att du kan prenumerera på bloggen och få senaste inläggen direkt till din mail?! Skriv i din mailadress i rutan uppe till höger på sidan! Ds