Nelis 2018 - Nätverk för entreprenöriellt lärande i skolan

Då har jag fått den stora äran att för andra året i rad föreläsa på Nelis - Nätverket för entreprenöriellt lärande i skolan – i år med temat Leda förändring.

Gymnasieskolan Östra Real, Stockholm, stod som värdar och bjöd på två mycket givande halvdagar.

Förutom uppträdande från skolans musikklasser och utställningar från skolans konstelever som samtliga tolkat temat Leda förändring så fick vi lyssna till Isak Rizell – 22 årig entreprenör inom miljö, musik och integration. En driven ung entreprenör med kunskaper inom bl.a låtskriveri, musik, försäljning och arbete med nyanlända ungdomar för att få dem integrerade i samhället.

Vi fick även lyssna till Sateja Joshi, lärare på Mallya Aditi International School, Bangalore, Indien. Östra Real har hennes skola som utbytesskola och hon berättade om hur hon arbetar för att utveckla de entreprenöriella förmågorna och entreprenörskap genom projektarbeten på hennes skola i Indien. 

Jag avslutade första dagen med att hålla min föreläsning om elevdelaktighet och elevaktivitet med koppling till (Bedömning för lärande (BFL) och entreprenöriellt lärande (EPL). Jag är glad och tacksam över den nyfikenhet och fina respons som deltagarna visade för min föreläsning. En kvinna berättade att jag fått henne att lägga om sin undervisning efter att hon lyssnat till mig förra året. Sådan feedback är fantastisk. Att kunna göra en förändring på ett positivt sätt.

Även Ung företagsamhet Stockholm och Finn Upp var på plats och ledde diskussionsövningar.

För dig som är nyfiken om vad entreprenöriellt lärande handlar om så kan man säga att det i grundskolan handlar om att utveckla de entreprenöriella kompetenserna som listas nedan. I högre åldrar utvecklas detta till entreprenörskap och företagsamhet.

Entreprenöriella kompetenser

• Vara nyfiken och se möjligheter
• Ta initiativ, ha självtillit och mod
• Ha drivkraft att omsätta idéer till handling
• Lära sig att lösa problem
• Planera sitt arbete
• Fatta beslut, kommunicera och samarbeta

Ovanstående förmågor efterfrågas i dagens samhälle och i läroplanen för grundskolan framgår följande:

Om entreprenöriellt lärande i Lgr11, kap 1

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.

Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.

Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”                                                                                            

EPL i korthet

Sammanfattningsvis kan man säga att entreprenöriellt lärande i skolan innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker.

Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.                               

EPL i undervisningen

Att i den ordinarie undervisningen ha ett sådant upplägg att eleverna får träna sig på dessa förmågor samtidigt som innehållet processas och kunskapskraven tränas är givande för såväl mig, eleverna som för samhället i framtiden då dessa förmågor efterfrågas på arbetsmarknaden. Så fram för kreativa lektioner i klassrummet!

Våga, prova, lyckas, misslyckas och utvecklas! Heja alla modiga!                                                                                                                                                                        

Kontakta mig om frågor!

jenny.sjoberg@avesta.se 

Tel. 0226-645299

Mobil: 072-2405696

Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning

 

Jag ramlade över denna forskningsöversikt när jag surfade runt på nätet i helgen och tyckte att det var en lättläst, tydlig och konkret sammanställning av vad bedömning för lärande, BFL, handlar om och hur man kan arbeta i enlighet med detta. Texten som jag ger utdrag ur och som länkas till nedan är skriven av Andreia Balan och Anders Jönsson (2014). Jag har valt att särskilt lyfta ut delar från avsnittet om återkoppling och respons i detta inlägg vilket du ser längre ner men först ger jag en lite allmän sammanfattning av BFL utifrån översikten.

 

BFL är ett arbetssätt där information från bedömningar används för att stödja elevernas lärande. Inom det formativa arbetssättet finns fem grundläggande strategier för bedömning:

 

1. Att tydliggöra mål och bedömningskriterier
2. Att skapa situationer som gör lärandet synligt
3. Att ge nyanserad och framåtriktad respons
4. Att aktivera eleverna som resurser för varandra
5. Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen

I översikten presenteras det huvudsakliga syftet med respektive strategi och exempel ges på instrument och metoder som kan stödja ett formativt arbetssätt i klassrummet. Dessutom finns konkreta exempel till varje strategi som man direkt kan använda sig av som lärare. Slutligen återges några – svenska och internationella – erfarenheter kring framgångsfaktorer och hinder i arbetet med bedömning för lärande.

 

Strategi 3 handlar om återkoppling, eller respons, och kan ges på olika nivåer: uppgifts-, process-, självreglerings- och individnivå. Beroende på vilken nivå responsen riktas mot, kan den ha olika effekt på elevernas prestationer och även vara mer eller mindre lämplig i olika situationer. Nedan följer vägledande frågor som du som lärare kan använda och som kan vara en hjälp vid återkoppling på olika nivåer.

 

Uppgiftsnivå

• Vad är det som är rätt och/eller fel?
• Vilket är det rätta svaret?
• Hur kan eleven utveckla svaret?
• Vilken missuppfattning kan ligga till grund för det som är felaktigt?
• Vad visar eleven att hen behärskar?
• Vilken annan komplettering behövs för att uppfylla kriterierna? 

Respons på uppgiftsnivå har ofta positiva effekter på elevernas lärande och handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Sådan respons kan innehålla en korrigering, ett påpekande om en missuppfattning eller ett påpekande om vad som är bra i en uppgift.

 

Processnivå

• Vad är mindre bra/bra och varför?
• Vilka strategier har eleven använt och hur kan de förbättras?
• Vilka samband finns det med andra uppgifter/aktiviteter?
• Vilka frågor (som är kopplade till uppgiften) kan eleven arbeta vidare med?

Förutom bättre prestationer, har respons på processnivå även visat sig kunna ge positiva effekter på elevers självförtroende och ansträngning. Denna form av återkoppling kan användas av eleverna även vid arbete med andra likartade uppgifter, vilket troligtvis är anledningen till att respons på processnivå många gånger är mer effektiv för lärande än respons på uppgiftsnivå.

 

Självreglering

 

• Hur kan eleven utvärdera sitt arbete?
• Hur kan eleven koppla ihop/jämföra med annat som har gjorts tidigare?
• Hur kan eleven arbeta vidare med lärarens respons?
• Hur kan eleven reflektera över sitt lärande? 

Studier har visat att respons på denna nivå kan påverka hur elever engagerar sig i sitt lärande samt med vilken effektivitet och energi de utför sina uppgifter. Respons som berör aspekter av självreglering riktar sig mot hur elever organiserar och reglerar sitt arbete mot lärandemålen.

 

Det lyfts fram som särskilt viktigt att elever får möjlighet att begrunda, agera och reagera på den respons de får.

___________________________________________________

Jag personligen tycker om att läsa om saker många gånger. Även om jag tycker att jag behärskar ett område så finns det alltid nytt att lära och ju fler gånger jag tar del av något ju mer förstår jag det och desto mer genomtänkt och förfinat kan jag använda mig av kunskaperna. Sen är det ju också så att desto mer man lär sig desto mer inser man vad man inte vet. Kan tyckas frusterande ibland;) men glädjen i att göra framsteg, få till det där man jobbat med och få den där nya insikten är en känsla som i alla fall inte jag vill vara utan:) Med hopp om trevlig läsning:)!____________________________________________________

Kunskapsöversikten hittar du i Forskning i korthet 2014:2, Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning. Andreia Balan och Anders Jönsson (2014) Kommunförbundet Skåne, Lärande och arbetsliv. Klicka på länken:

 

http://kfsk.se/larandeocharbetsliv/wp-content/uploads/sites/8/2015/01/Forskning-i-korthet-2014-2.pdf

Vänligen, Jenny Sjöberg Domarhagsskolan i Avesta

Elevaktiv planering och självreflektion kring mål och prestation

Att bjuda in eleverna i planeringen av undervisningen är något jag gjort vid varje nytt arbetsområde i mina klasser under några år. Formen för hur de är med och tycker till kan variera i form av digitala omröstningsverktyg, enkäter eller andra former av skriftligt eller muntligt önskande. Jag får på detta sätt lära mig hur eleverna i de olika klasserna föredrar att arbeta och pröva sina kunskaper och kan lägga upp undervisningen utifrån detta.

Genom att eleverna är med och formar innehåll och upplägg så upplever jag också en ökad samarbetsvilja och motivation till det vi gör. Jag återkopplar alltid deras framröstade beslut och sammanställer de även i LPPn för området. Jag ger alltid minst två olika valmöjligheter till prövning samt givetvis andra former av anpassningar till de elever som kräver det vid prövning. Detta med att välja prövning är något eleverna uttryckt att de uppskattat i de utvärderingar jag gjort i ämnet och jag upplever själv att det ger en ökad motivation och måluppfyllelse genom att eleven känner att ”Jag har valt detta själv” och anstränger sig lite mer.

Förutom att vara med och planera vid varje nytt område har jag denna termin låtit eleverna reflektera över sina studier och mål i mina ämnen inför varje nytt arbetsområde. Tanken är att de ska få ett eget mål och syfte med undervisningen samt att de ska tänka till kring sin egen prestation, behov av stöd osv. och på så vis ta mer ansvar.

Jag slås av vilka kloka elever vi har och hur medvetna de är i de svar de ger. Jag låter dem även se sina svar från reflektionsfrågorna i föregående/precis avslutat arbetsområde när de ska skriva reflektioner och mål inför kommande. Här blir reaktionerna exempelvis att ”Oj, vad jag har lärt mig mycket” eller ”Jag ska lägga upp mitt arbete så här istället…” eller ”Måste fokusera mer genom att…” . Jag vill att de reflekterar och ser på sitt eget arbete lite utifrån för att skapa en medvetenhet om framgångar, hinder och lösningar och på så vis äga sitt lärande mer själv.

Jag kommer fortsätta med detta för att sedan utvärdera och se vilka slutsatser jag kan dra av denna metod av självreglering. Ett plus av det hela är dessutom att jag får en större förståelse för elevens tankar kring sina studier i mitt ämne och jag kan därigenom anpassa  än bättre till mina elever.

 Hälsningar Jenny

 Länk till min arbetsplats Domarhagsskolan i Avesta