Formativ bedömning, summativ bedömning eller ipsativ
bedömning? När, var och hur används vilken bedömningsform? Är den ena
bedömningsformen bättre eller sämre än den andra? Kan man ha skriftliga prov om
man arbetar med formativ bedömning? Är summativ bedömning dåligt? Hur och
varför ställer man frågor i undervisningen?
Eva Hartell, lärare och forskare i pedagogik vid KTH i
Stockholm, reder ut vad begreppet bedömning handlar om och ger även sin
tolkning av den ordagranna betydelsen av bedömning. Hon menar att om man ser
till betydelsen av orden bedömning och elev på engelska (och latin) så betyder
assessment (bedömning) ungefär ”att sitta bredvid” och pupil (elev)”pupill”.
Betydelsen av detta blir då att bedömning kan tolkas som att sitta bredvid sina
ögonstenar, vilken enligt Eva ger en lite mjukare bild av bedömning. Fint tänkt
tycker jag.
Eva kopplar även in tankar kring hur formativ bedömning
(BFL) kan användas på lång och kort sikt och betonar att det är de snabba
besluten om anpassning och justering av undervisningen, den typen av bedömning,
som är den som visat sig vara en av de mest betydande formerna av bedömning för
elevernas lärande. Att tolka in vad som krävs för att ta eleverna från punkt A
till punkt B och anpassa undervisningen så att denna förflyttning i lärande
möjliggörs.
Eva tar upp tips på hur man kan arbeta med de fem
nyckelstrategierna inom formativ bedömning och poängterar bl.a en viktig sak, invänta
elevernas tankar när du som lärare har ställt en fråga. Om du som lärare väntar
tre sekunder istället för som genomsnittet 0,9 sekunder så ökar elevernas
lärande drastiskt.
Fler exempel som Eva lyfter fram och påminner om är att:
- Fördela ordet i klassrummet slumpvis med ex namnstickor eller liknande. Låt tre elever besvara samma fråga. Passar någon så gå tillbaka och fråga hur denne höll med eller inte i föregående elevers svar.
- Skapa tillåtande klimat där fel och misstag ses som positiva och möjliggör lärande. Lyft fram dina egna utvecklingsområden som lärare för att förbättra undervisningen t.ex från de utvärderingar om lärande och undervisning som du har låtit eleverna göra.
- Frågor i undervisningen har som främsta syften att skapa tänkande hos eleven och att förse läraren med information om nästa steg.
- Använd sant eller falskt frågor. De öppnar upp för diskussioner mellan eleverna i klassrummet.
- Sist men inte minst trycker Eva på det värdefulla med det kollegiala arbetet, att samarbeta mera kollegor emellan ex kring att skapa frågor.
Vänligen, Jenny Sjöberg, Domarhagsskolan i Avesta
Kom ihåg att du kan prenumerera på bloggen till din mail! Skriv in din mailadress i rutan för prenumeration överst till höger på bloggen.
