Om motivation...

Vad är motivation?

Hur hittar man sin egen motivation?

Kan man få någon annan motiverad?

"Hen måste bli mer motiverad!"

"Hur ska jag motivera mig?"

 

Som lärare, elev, förälder eller bara människa har vi nog alla upplevt stunder med massor av motivation och driv men även stunder av noll motivation. Vad är skillnaden? Vad ger det ena eller det andra? Är det lättare att hitta den yttre motivationen än den inre eller tvärtom?

 

Jag kommer inte kunna lösa gåtan om motivation här men jag kommer dela med mig av tankar som elever från två klasser på min höstadieskola har rörande motivation.

 

Vill du ha en förklaring till själva ordet motivation så klicka på länken till UR Orka Pluggas film:

 

http://bloggar.ur.se/orkaplugga/2016/01/18/vad-ar-motivation/

Elever År 9 om motivation:

Vad är motivation för något?

Personlig drivkraft

Motivation är en slags drivkraft

Att få hjälp, stöttning, veta hur bra man är på något, få veta att man kan

Att bli taggad

Att man vill göra något

Man kämpar för sitt mål

Man försöker

Är positiv

Drivkraft

Drivkraft att anstränga sig

 

Finns det olika sorters motivation?

Ja, många sorters ex – motivation av att lyckas, motivation av att hjälpa andra

Motivation vid roliga aktiviteter

Olika för olika personer och vid olika tillfällen

Belöning är motivation

Att se fram emot ett särskilt mål

Inom sport – motiverad om laget peppar

Själv – Fortsätta tro på sig själv, göra det man kan

Plugga – ”jag kan detta nu"

Städa – ”det blir bra när jag är klar”

 

Hur finner du motivation?

Om man vill nått är det lättare

Göra roliga saker

Man tänker på konsekvenserna

Tänker på belöningen 

Inför viktiga saker som ex prov

När man ser fram emot saker så känns det bra 

När man sätter upp ett mål

Tänker på vad man får ut av det

I matte finns det ingen motivation men i idrott har du mycket motivation

Vad krävs för att det ska vara motiverande för dig?

Det ska vara roligt att lära sig

Roligare ämnen, godare mat, varierande lektioner

Kompisar

Ha ett mål att jobba mot

Intressant och roligt

Kul

Bra sömn och mat

Varierande uppgifter

Till Lärare - Hur kan lektionerna bli mer motiverande?

Mer varierande uppgifter

Göra mer som eleverna vill kanske

Praktiska övningar

Som nu, inget specifikt 

Fråga eleverna mer och göra olika lekar som man lär sig av

Vara tydliga

Fråga elever vad som är kul

Kahoot

Veta vad som krävs för ett visst betyg ex A

Beror på person till person

Försöka göra lektionen intressant och rolig för alla elever och kanske fråga om någon är tyst..

Lite genomgång och göra lite själv, inte hålla genomgång ¾ av lektionen och liksom servera på ett guldfat.

Mer praktiskt

Tips till en kompis - hur kan du öka din motivation?

Lyssna på inspirationsfull musik

Ge positiv energi

Sätta upp mål 

Tänka positivt

Försök ha kul

Tänk positivt och tänk på viktiga saker som sömn och mat

Tänka att desto fortare man gör klart något desto fortare får man göra något kul

 

Vad skulle du ha svarat på frågorna ovan? Dela i kommentarer!

Ha det gott!

Med vänlig hälsning Jenny Sjöberg, Domarhagsskolan, Avesta

 

 

 

Delaktighet och anpassning av undervisningen

www.larandemedjenny.blogspot.se


Vår skola, Domarhagsskolan, är likt många skolor i Sverige delaktiga i Skolverkets satsning på att kompetensutveckla lärare för att nå alla elever genom fortbildningen ”Specialpedagogik för lärande”. Just nu läser vi den modul som heter Inkludering och delaktighet som bygger på att utveckla kunskap och förståelse för hur en inkluderande lärmiljö och elevers delaktighet påverkar lärandet och vilken betydelse en tillgänglig och anpassad undervisning har för lärandet. I veckans del så läste vi en text om att anpassa undervisningen efter eleverna, vilket är en av mina hjärtefrågor i yrket som jag ständigt söker förbättra. I den texten lyftes det fram vad som karaktäriserar en undervisning där alla elever har möjlighet att delta efter sina olika förutsättningar och syftade till att ge redskap till att anpassa undervisningen så att den möter variationen av elevernas olikheter.

 

Följande punkter kring anpassning lyftes fram som viktiga:

1. Skolan ska skapa förutsättningar utifrån att elever utvecklar kunskaper och förmågor på olika sätt.
2. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att arbeta, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt med stöd av varierande arbetsformer.
3. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande.

(Skolverket, 2017)

 

Att ha eleverna med i planeringen upplever jag göra dem mer engagerande och motiverade och min förhoppning är att det får dem att känna att de äger sin situation och sitt lärande i högre grad än annars. Som alltid kan man utvecklas och förbättra sitt arbete och det hoppas jag att jag kommer göra även på denna punkt vad gäller att få mina elever än mer delaktiga i ännu fler av planeringens och undervisningens olika delar. Glädjande är att jag genom åren upplevt en uppskattning i att som elev få vara med och tycka till och bli lyssnad på i planeringsdelarna. I Lgr 11 framhålls att deltagande i planering är en väg mot att utveckla förmågan till att kunna utöva ansvar och inflytande.

 

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Lgr 11, s. 8).

 

Likt det framhålls i Lgr 11 men även i texterna tillhörande skolverkets specialpedagogiska utbildningssatsning så bör eleverna vara delaktiga i flera av undervisningens delar.

 

Jag själv har som regel att eleverna alltid får vara med och planera undervisningens form, innehåll och prövningssätt som grund och kunskapskrav, tidsram mm i de fall det passar.

 

Jag kommer i detta inlägg dela med mig av några elevröster kring hur det upplevs att få vara med och välja sin prövningsform vilket innebär att det i en klass oftast är tre till fyra olika prövningssätt på ett område. Det kräver lite extra kreativitet och planering från min sida men det är varken svårt eller jobbigt och definitivt värt det då det är så uppskattat från eleverna. Dessutom är det givande även för mig att kunna stimulera och utmana eleverna utifrån deras starka sidor om det så är skriftigt eller muntligt, i liten grupp, enskilt eller via inspelning. De mindre starka sidorna får eleverna träna på lektionstid men vid prövning så anser jag att de ska få bästa förutsättningarna att visa sina kunskaper.

 

De prövningsformerna som jag upplever mest populära är muntligt prov i liten grupp och skriftlig inlämningsuppgift följt av skriftligt prov, praktiska prövningar och individuell redovisning. Även om jag försöker uppmuntra till andra och mer kreativa (och kanske roligare😉 ) prövningsformer så väljer de oftast något av dessa varianter, kanske för att det är bekant för dem.

 

Här är tankar från elever i år 8 och 9 vt 17 rörande att få vara med och välja prövningsform:

 

”Att man känner sig säkrare när man har prov.”

”Man kan plugga på det sätt som passar en själv.”

”Det är bra för att alla är olika och testar sina kunskaper olika.”

”Vissa har enklare med muntligt medan andra skriver enklare.”

”Jag har de bästa möjligheterna att visa vad jag har lärt mig i mina kunskaper. Således bekämpar jag min stress över skolarbetet.”

”Då väljer man vad man tycker är mest intressant och hänger då med bättre på lektionen.”

”Jag får pröva på det sätt som jag tycker känns bäst och tryggast.”

 

Så här sa elever i år 7 ht 17 som svar på samma fråga:

 

”Det känns bra.”

”Bra, då får man välja det som fungerar bäst så man kan visa det man kan på det sätt man vill.”

”Jättebra att man får välja själv så man kan prestera på bästa sätt.”

”Jättebra då vi lär oss olika och jag lär mig bäst av att skriva.”

”Bra då man kan visa sin kunskap på det sättet som man vill.”

”Jättebra och något som alla lärare borde göra. Då kan man liksom göra det som känns bäst”

”Superbra!”

”Det är nice”

”Kan vara svårt att välja så jag behöver hjälp med det.”

”Bra för att man får göra det man själv tycker är bäst.”

”Det är jättebra och skönt att välja själv.”

”Det ger lite trygghet.”

”Bra då får man visa det man kan från sin starka sida.”

”Bra!”

 

Sammanfattningsvis så upplever jag en uppskattning från eleverna att ges möjligheten att visa kunskaper på ett tryggt sätt utifrån deras olika förutsättningar och starka sidor och jag slås av hur insiktsfulla de är över sitt eget och andras lärande, att det ser olika ut och måste få vara så.

 

Läslovshälsningar från Jenny :)

 

 
Domarhagsskolan, Avesta 

Tonårshjärnan

Något för mig väldigt intressesant är hur vi lär oss, vad lärande är, hur olika lärande ser ut, hur lärande går till osv. Vill man lära om lärandet så hamnar ju hjärnan ofrånkomligt i fokus, och hjärnan är också det något som fascinerar mig mycket. Så komplext, så intressant och så mycket vi vet och så mycket vi inte vet om hjärnan. Att ta del av forskningsresultat och kunniga människors tankar om hjärnans funktion hjälper mig att förstå och anpassa undervisningen till mina elever bättre. Mycket, väldigt mycket, finns såklart att lära och utveckla för mig rörande hjärnans arbete och funktion kopplat till lärande men den nya kunskap jag får i dessa studier ger mig nya perspektiv och får mig att tänka igenom och reflektera kring mina val av ex metoder och uppgifter mer medvetet.

 

Just nu arbetar jag och mina år 9 klasser med hjärnan, nervsystemet och hormonsystemet. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lyssna på poddavsnittet Tonåringar och tonårshjärnan från podden Lära från Lärda, www.larafranlarda.com där Charlotte Skoglund, överläkare och specialist i psykiatri och medförfattare till boken “Lyssnar din tonåring?”, medverkade. Jag tycker att hon beskrev och gav en fin och tydlig bild över hjärnans utveckling i allmänhet men också tonåringars hjärna i synnerhet. Något jag förmedlat via min undervisning till eleverna för att de ska förstå sig själva bättre och som jag som blivande tonårsförälder har nytta av att tänka på men som alla vuxna i skolan och på fritiden har nytta av att förstå för att kunna bemöta tonåringar på ett, förhoppningsvis, bättre sätt med ömsesidig förståelse.

 

Bildkälla: http://www.baldersropsykoterapi.se/tonarshjarnan

 

Ett uttdrag ur podden i textform (sammanfattat av mig):

 

Hjärnans utveckling och tonåren

Hjärnan utvecklas bakifrån och framåt, inifrån och utåt och är färdigutvecklad först vid 25 års ålder. Storleksmässigt är hjärnan färdigvuxen vid 15 års ålder men den är ännu inte färdigkopplad förrän vid 25 års ålder. De olika delarna finns alltså men de pratar inte särskilt effektiv med varandra. Hjärnans inre/centrala delar styr bl.a. våra rörelser och vårt känsloliv. Dessa delar har vi gemensamt med lägre stående djur och dessa delar är som sagt väl utvecklade i tonåren. Under tonåren kommer de inre känslodelarna att koppla ihop sig med cortex/hjärnbarken och bland de sista kopplingarna som görs är kopplingar till frontalloben. I frontalloben finns våra kognitiva förmågor som gör att vi kan tänka, ha ett konsekvenstänk, vara eftertänksamma, planera, ta beslut som kan bli bra på lång sikt och inte bara just här och nu och styra impulsivitet.

 

De erfarenheter som görs under tonåren kommer att påverka hur de olika delarna av hjärnan kommer att kopplas ihop, dvs den miljö vi lever i kommer att påverka vår utveckling. Till miljö räknas saker som ex. mat, aktiviteter, trygghet, klimat, familj, socialt umgänge m.m. Den mänskliga hjärnan har en enorm förmåga att anpassa sig efter den miljö den hamnar i. Exempelvis kommer olika anpassningar och olika nervcellskopplingar att göras om vi föds i öknen jämfört med om vi föds i regnskogen.

 

Eftersom att kopplingarna till frontalloben/pannloben inte helt utvecklade hos tonåringar så påverkar det dem genom att de i vissa situationer kan ta mycket logiska och ”vuxna” beslut medan de i känslomässigt starka situationer tar ett helt annat, och kanske mer riskfyllt beslut, grundat på känslor istället. Detta är en del av förklaringen till varför vissa tonåringar vid förälskelser har oskyddad sex, börjar röka för att vännerna gör det eller lyssnar mer på kompisar än mamma och pappa.

 

Evolution och gruppens betydelse under tonåren

Naturen har en plan för människan, att överleva och sprida gener vidare. Detta innebär att individer under en viss del av livet ska ta sig från punkt A till punkt B, dvs. från familjen till nya grupper för att finna en partner för att därigenom kunna sprida DNA och föröka oss. Resan mellan den genetiska ursprungsfamiljen och den nya gruppen sker under tonåren. När vi levde som jägare och samlare på savannen var det farligt att vara ensam och det gällde att accepteras och bli upptagen av den nya flocken för att överleva.

 

Det samma styr och påverkar tonåringar idag. Under tonåren sker en frigörelse från familjen till nya grupper och de nya gruppernas normer och värderingar blir därför mycket viktigare för tonåringens beslut än vad familjens åsikter blir. Vuxna kanske tänker att ”Oj, vad irrationellt tonåringen beter sig och vilka risker denne tar. Hur kan man tänka och göra så?!”. Som vuxen och förälder är det viktigt att stå kvar och fortsätta hålla på normer och värderingar då detta sår frön och gör kopplingar som kommer till användning när hjärnan mognat färdigt. I vuxen ålder gör man plötsligt som ens föräldrar och andra vuxna sa. Andra exempel på hur gruppens normer och värderingar blir viktigare än familjens är ex en ungdom som vill ha kläder som kompisarna tycker om men som kanske inte föräldrarna tycker är lämpliga som ex trasiga jeans i december fast det är 10 minusgrader, eller att tonåringen vill vara ute lika sent som kompisarna osv. Allt för att passa in i det nya.

 

Jag rekommenderar dig som vuxen, tonåring, lärare eller förälder att lyssna på hela intervjun då jag gissar att du kommer att få med dig någon ny insikt om hur hjärnan påverkar och styr vår utveckling och våra beteenden.

 

Trevlig lyssning! Här är länken till hela avsnittet Tonåringar och tonårshjärnan

 Hälsningar Jenny

 

”Det du tränar på blir du bra på”!