Något för mig väldigt intressesant är hur vi lär oss, vad lärande är, hur
olika lärande ser ut, hur lärande går till osv. Vill man lära om lärandet så hamnar
ju hjärnan ofrånkomligt i fokus, och hjärnan är också det något som fascinerar
mig mycket. Så komplext, så intressant och så mycket vi vet och så mycket vi
inte vet om hjärnan. Att ta del av forskningsresultat och kunniga människors
tankar om hjärnans funktion hjälper mig att förstå och anpassa undervisningen
till mina elever bättre. Mycket, väldigt mycket, finns såklart att lära och
utveckla för mig rörande hjärnans arbete och funktion kopplat till lärande men
den nya kunskap jag får i dessa studier ger mig nya perspektiv och får mig att
tänka igenom och reflektera kring mina val av ex metoder och uppgifter mer
medvetet.
Just nu arbetar jag och mina år 9 klasser med hjärnan, nervsystemet och
hormonsystemet. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lyssna på poddavsnittet Tonåringar
och tonårshjärnan från podden Lära från Lärda, www.larafranlarda.com där Charlotte Skoglund, överläkare och specialist
i psykiatri och medförfattare till boken “Lyssnar din
tonåring?”, medverkade. Jag tycker att hon beskrev och gav en fin och tydlig bild
över hjärnans utveckling i allmänhet men också tonåringars hjärna i synnerhet.
Något jag förmedlat via min undervisning till eleverna för att de ska förstå
sig själva bättre och som jag som blivande tonårsförälder har nytta av att
tänka på men som alla vuxna i skolan och på fritiden har nytta av att förstå
för att kunna bemöta tonåringar på ett, förhoppningsvis, bättre sätt med
ömsesidig förståelse.
 |
| Bildkälla: http://www.baldersropsykoterapi.se/tonarshjarnan |
Ett uttdrag ur podden i textform
(sammanfattat av mig):
Hjärnans utveckling och tonåren
Hjärnan utvecklas
bakifrån och framåt, inifrån och utåt och är färdigutvecklad först vid 25 års
ålder. Storleksmässigt
är hjärnan färdigvuxen vid 15 års ålder men den är ännu inte färdigkopplad
förrän vid 25 års ålder. De olika delarna finns alltså men de pratar inte
särskilt effektiv med varandra. Hjärnans inre/centrala delar styr bl.a. våra rörelser och vårt känsloliv.
Dessa delar har vi gemensamt med lägre stående djur och dessa delar är som sagt
väl utvecklade i tonåren. Under tonåren kommer de inre känslodelarna att koppla
ihop sig med cortex/hjärnbarken och bland de sista kopplingarna som görs är
kopplingar till frontalloben. I frontalloben finns våra kognitiva förmågor som
gör att vi kan tänka, ha ett konsekvenstänk, vara eftertänksamma, planera, ta
beslut som kan bli bra på lång sikt och inte bara just här och nu och styra
impulsivitet.
De
erfarenheter som görs under tonåren kommer att påverka hur de olika delarna av
hjärnan kommer att kopplas ihop, dvs den miljö vi lever i kommer att påverka
vår utveckling. Till miljö räknas saker som ex. mat, aktiviteter, trygghet,
klimat, familj, socialt umgänge m.m. Den mänskliga hjärnan har en enorm förmåga
att anpassa sig efter den miljö den hamnar i. Exempelvis kommer olika anpassningar
och olika nervcellskopplingar att göras om vi föds i öknen jämfört med om vi
föds i regnskogen.
Eftersom
att kopplingarna till frontalloben/pannloben inte helt utvecklade hos
tonåringar så påverkar det dem genom att de i vissa situationer kan ta mycket
logiska och ”vuxna” beslut medan de i känslomässigt starka situationer tar ett
helt annat, och kanske mer riskfyllt beslut, grundat på känslor istället. Detta
är en del av förklaringen till varför vissa tonåringar vid förälskelser har
oskyddad sex, börjar röka för att vännerna gör det eller lyssnar mer på
kompisar än mamma och pappa.
Evolution och gruppens betydelse under tonåren
Naturen har en plan för människan, att överleva och sprida gener vidare.
Detta innebär att individer under en viss del av livet ska ta sig från punkt A
till punkt B, dvs. från familjen till nya grupper för att finna en partner för
att därigenom kunna sprida DNA och föröka oss. Resan mellan den genetiska
ursprungsfamiljen och den nya gruppen sker under tonåren. När vi levde som
jägare och samlare på savannen var det farligt att vara ensam och det gällde
att accepteras och bli upptagen av den nya flocken för att överleva.
Det samma styr och påverkar tonåringar idag. Under tonåren sker en
frigörelse från familjen till nya grupper och de nya gruppernas normer och
värderingar blir därför mycket viktigare för tonåringens beslut än vad
familjens åsikter blir. Vuxna kanske tänker att ”Oj, vad irrationellt
tonåringen beter sig och vilka risker denne tar. Hur kan man tänka och göra
så?!”. Som vuxen och förälder är det viktigt att stå kvar och fortsätta hålla
på normer och värderingar då detta sår frön och gör kopplingar som kommer till
användning när hjärnan mognat färdigt. I vuxen ålder gör man plötsligt som ens
föräldrar och andra vuxna sa. Andra exempel på hur gruppens normer och
värderingar blir viktigare än familjens är ex en ungdom som vill ha kläder som
kompisarna tycker om men som kanske inte föräldrarna tycker är lämpliga som ex
trasiga jeans i december fast det är 10 minusgrader, eller att tonåringen vill
vara ute lika sent som kompisarna osv. Allt för att passa in i det nya.
Jag rekommenderar dig som vuxen, tonåring, lärare eller förälder att lyssna
på hela intervjun då jag gissar att du kommer att få med dig någon ny insikt om
hur hjärnan påverkar och styr vår utveckling och våra beteenden.
Trevlig lyssning! Här är länken till hela avsnittet Tonåringar och tonårshjärnan
Hälsningar Jenny
”Det du tränar på blir du bra på”!
