Nelis 2018 - Nätverk för entreprenöriellt lärande i skolan

Då har jag fått den stora äran att för andra året i rad föreläsa på Nelis - Nätverket för entreprenöriellt lärande i skolan – i år med temat Leda förändring.

Gymnasieskolan Östra Real, Stockholm, stod som värdar och bjöd på två mycket givande halvdagar.

Förutom uppträdande från skolans musikklasser och utställningar från skolans konstelever som samtliga tolkat temat Leda förändring så fick vi lyssna till Isak Rizell – 22 årig entreprenör inom miljö, musik och integration. En driven ung entreprenör med kunskaper inom bl.a låtskriveri, musik, försäljning och arbete med nyanlända ungdomar för att få dem integrerade i samhället.

Vi fick även lyssna till Sateja Joshi, lärare på Mallya Aditi International School, Bangalore, Indien. Östra Real har hennes skola som utbytesskola och hon berättade om hur hon arbetar för att utveckla de entreprenöriella förmågorna och entreprenörskap genom projektarbeten på hennes skola i Indien. 

Jag avslutade första dagen med att hålla min föreläsning om elevdelaktighet och elevaktivitet med koppling till (Bedömning för lärande (BFL) och entreprenöriellt lärande (EPL). Jag är glad och tacksam över den nyfikenhet och fina respons som deltagarna visade för min föreläsning. En kvinna berättade att jag fått henne att lägga om sin undervisning efter att hon lyssnat till mig förra året. Sådan feedback är fantastisk. Att kunna göra en förändring på ett positivt sätt.

Även Ung företagsamhet Stockholm och Finn Upp var på plats och ledde diskussionsövningar.

För dig som är nyfiken om vad entreprenöriellt lärande handlar om så kan man säga att det i grundskolan handlar om att utveckla de entreprenöriella kompetenserna som listas nedan. I högre åldrar utvecklas detta till entreprenörskap och företagsamhet.

Entreprenöriella kompetenser

• Vara nyfiken och se möjligheter
• Ta initiativ, ha självtillit och mod
• Ha drivkraft att omsätta idéer till handling
• Lära sig att lösa problem
• Planera sitt arbete
• Fatta beslut, kommunicera och samarbeta

Ovanstående förmågor efterfrågas i dagens samhälle och i läroplanen för grundskolan framgår följande:

Om entreprenöriellt lärande i Lgr11, kap 1

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.

Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.

Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”                                                                                            

EPL i korthet

Sammanfattningsvis kan man säga att entreprenöriellt lärande i skolan innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker.

Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.                               

EPL i undervisningen

Att i den ordinarie undervisningen ha ett sådant upplägg att eleverna får träna sig på dessa förmågor samtidigt som innehållet processas och kunskapskraven tränas är givande för såväl mig, eleverna som för samhället i framtiden då dessa förmågor efterfrågas på arbetsmarknaden. Så fram för kreativa lektioner i klassrummet!

Våga, prova, lyckas, misslyckas och utvecklas! Heja alla modiga!                                                                                                                                                                        

Kontakta mig om frågor!

jenny.sjoberg@avesta.se 

Tel. 0226-645299

Mobil: 072-2405696

Tonårshjärnan

Något för mig väldigt intressesant är hur vi lär oss, vad lärande är, hur olika lärande ser ut, hur lärande går till osv. Vill man lära om lärandet så hamnar ju hjärnan ofrånkomligt i fokus, och hjärnan är också det något som fascinerar mig mycket. Så komplext, så intressant och så mycket vi vet och så mycket vi inte vet om hjärnan. Att ta del av forskningsresultat och kunniga människors tankar om hjärnans funktion hjälper mig att förstå och anpassa undervisningen till mina elever bättre. Mycket, väldigt mycket, finns såklart att lära och utveckla för mig rörande hjärnans arbete och funktion kopplat till lärande men den nya kunskap jag får i dessa studier ger mig nya perspektiv och får mig att tänka igenom och reflektera kring mina val av ex metoder och uppgifter mer medvetet.

 

Just nu arbetar jag och mina år 9 klasser med hjärnan, nervsystemet och hormonsystemet. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lyssna på poddavsnittet Tonåringar och tonårshjärnan från podden Lära från Lärda, www.larafranlarda.com där Charlotte Skoglund, överläkare och specialist i psykiatri och medförfattare till boken “Lyssnar din tonåring?”, medverkade. Jag tycker att hon beskrev och gav en fin och tydlig bild över hjärnans utveckling i allmänhet men också tonåringars hjärna i synnerhet. Något jag förmedlat via min undervisning till eleverna för att de ska förstå sig själva bättre och som jag som blivande tonårsförälder har nytta av att tänka på men som alla vuxna i skolan och på fritiden har nytta av att förstå för att kunna bemöta tonåringar på ett, förhoppningsvis, bättre sätt med ömsesidig förståelse.

 

Bildkälla: http://www.baldersropsykoterapi.se/tonarshjarnan

 

Ett uttdrag ur podden i textform (sammanfattat av mig):

 

Hjärnans utveckling och tonåren

Hjärnan utvecklas bakifrån och framåt, inifrån och utåt och är färdigutvecklad först vid 25 års ålder. Storleksmässigt är hjärnan färdigvuxen vid 15 års ålder men den är ännu inte färdigkopplad förrän vid 25 års ålder. De olika delarna finns alltså men de pratar inte särskilt effektiv med varandra. Hjärnans inre/centrala delar styr bl.a. våra rörelser och vårt känsloliv. Dessa delar har vi gemensamt med lägre stående djur och dessa delar är som sagt väl utvecklade i tonåren. Under tonåren kommer de inre känslodelarna att koppla ihop sig med cortex/hjärnbarken och bland de sista kopplingarna som görs är kopplingar till frontalloben. I frontalloben finns våra kognitiva förmågor som gör att vi kan tänka, ha ett konsekvenstänk, vara eftertänksamma, planera, ta beslut som kan bli bra på lång sikt och inte bara just här och nu och styra impulsivitet.

 

De erfarenheter som görs under tonåren kommer att påverka hur de olika delarna av hjärnan kommer att kopplas ihop, dvs den miljö vi lever i kommer att påverka vår utveckling. Till miljö räknas saker som ex. mat, aktiviteter, trygghet, klimat, familj, socialt umgänge m.m. Den mänskliga hjärnan har en enorm förmåga att anpassa sig efter den miljö den hamnar i. Exempelvis kommer olika anpassningar och olika nervcellskopplingar att göras om vi föds i öknen jämfört med om vi föds i regnskogen.

 

Eftersom att kopplingarna till frontalloben/pannloben inte helt utvecklade hos tonåringar så påverkar det dem genom att de i vissa situationer kan ta mycket logiska och ”vuxna” beslut medan de i känslomässigt starka situationer tar ett helt annat, och kanske mer riskfyllt beslut, grundat på känslor istället. Detta är en del av förklaringen till varför vissa tonåringar vid förälskelser har oskyddad sex, börjar röka för att vännerna gör det eller lyssnar mer på kompisar än mamma och pappa.

 

Evolution och gruppens betydelse under tonåren

Naturen har en plan för människan, att överleva och sprida gener vidare. Detta innebär att individer under en viss del av livet ska ta sig från punkt A till punkt B, dvs. från familjen till nya grupper för att finna en partner för att därigenom kunna sprida DNA och föröka oss. Resan mellan den genetiska ursprungsfamiljen och den nya gruppen sker under tonåren. När vi levde som jägare och samlare på savannen var det farligt att vara ensam och det gällde att accepteras och bli upptagen av den nya flocken för att överleva.

 

Det samma styr och påverkar tonåringar idag. Under tonåren sker en frigörelse från familjen till nya grupper och de nya gruppernas normer och värderingar blir därför mycket viktigare för tonåringens beslut än vad familjens åsikter blir. Vuxna kanske tänker att ”Oj, vad irrationellt tonåringen beter sig och vilka risker denne tar. Hur kan man tänka och göra så?!”. Som vuxen och förälder är det viktigt att stå kvar och fortsätta hålla på normer och värderingar då detta sår frön och gör kopplingar som kommer till användning när hjärnan mognat färdigt. I vuxen ålder gör man plötsligt som ens föräldrar och andra vuxna sa. Andra exempel på hur gruppens normer och värderingar blir viktigare än familjens är ex en ungdom som vill ha kläder som kompisarna tycker om men som kanske inte föräldrarna tycker är lämpliga som ex trasiga jeans i december fast det är 10 minusgrader, eller att tonåringen vill vara ute lika sent som kompisarna osv. Allt för att passa in i det nya.

 

Jag rekommenderar dig som vuxen, tonåring, lärare eller förälder att lyssna på hela intervjun då jag gissar att du kommer att få med dig någon ny insikt om hur hjärnan påverkar och styr vår utveckling och våra beteenden.

 

Trevlig lyssning! Här är länken till hela avsnittet Tonåringar och tonårshjärnan

 Hälsningar Jenny

 

”Det du tränar på blir du bra på”!