Främja lärande i klassrummet - Fokus på vad vi gör

Om man som jag är intresserad av hur kroppen fungerar såväl fysiskt som psykiskt så är podden "Hjärnpodden" av Kristina Bähr något för dig att följa. Har tipsat om intervjuer tidigare och kommer troligt att göra det igen :), innehållet är bra!

Kristina Bähr som driver hjärnpodden är specialist i barn- och ungdomsmedicin, verksam i skolan som skolläkare sedan 2004. Hon utbildar om hjärnans mognad, arbetssätt och tillväxt samt hur det påverkar lärande och ledarskap. I hennes första poddar finns fakta genomgångar om hjärnans uppbyggnad och funktion varvat med musik. De senare poddavsnitten däremot är rena intervjuer med intressanta människor som på något sätt arbetar med hjärnan, lärande och utveckling.

                                                        

Avsnitt #26 av hjärnpodden heter Klassrummet  - En intervju med Anna Tebelius Bodin och handlar om hur klassrummet kan bli en intressant plats att vara på och att det ofta handlar mindre om den fysiska miljön än om vad vi konkret gör i klassrummet. Anna Tebelius Bodin är pedagog med en forskningsbakgrund inom inlärningspsykologi på Harvard. Anna är en erfaren föreläsare och författare. I avsnittet talas bl.a. om hur vi kan använda känd kunskap om hur hjärnan fungerar vid inlärning för att vi ska öka dopamin (belöning) mellan synapserna i elevernas pannlob och på så sätt främja inlärning.

 

Som sagt ett intressant bra avsnitt med tips och idéer som du direkt kan applicera på din undervisning för att främja lärande hos eleverna genom att förstå hur hjärnan arbetar vid inlärning.

Direktlänk till avsnittet: http://www.exist.se/2016/06/02/%ef%bb%bf26-klassrummet-intervju-med-anna-tebelius-bodin/

Ta hem podden i din podcast app eller lyssna direkt via länken ovan eller på webben via Kristinas hemsida www.exist.se


Ha det gott! /Jenny


Domarhagsskolan, Avesta kommun

Digitala quiz i undervisningen

I mina undervisningsämnen (NO ämnena) är det många nya begrepp för eleverna  att lära men även mycket faktakunskaper. Att kunna begreppen och förstå faktadelarna är ett måste för att sedan kunna resonera och diskutera kring ämnesområdet i enlighet med kunskapskraven.

 

När mina elever får delta i planeringen så uppkommer ofta en önskan om att använda digitala quiz, sedan jag börjat använda detta i undervisningen på olika sätt. Jag använder webbverktyget www.mentimeter.com som är ett kostnadsfritt webbverktyg (betalversion finns) där du kan skapa utvärderingar, omröstingar, quiz mm. Logga in via ditt facebook eller googlekonto - mycket lätt att använda!

 

Till varje undersökning/quiz i mentimeter skapas en kod som eleverna skriver in på www.menti.com som är länken till att delta i undersökningen/quizet. Det är alltså bara jag som lärare som loggar in på www.mentimeter.se för att skapa och styra verktyget, eleverna loggar in på www.menti.com .

 

 
Jag tycker detta är ett utmärkt sätt att lägga in lite "lek" i underviningen som även har stora vinster för elevernas lärande. Jag upplever att elever överlag gillar digital teknik och själva tävlingsmomentet får dem att vara uppmärksamma och "med". jag tycker att det är ett perfekt sätt att börja lektionen på för att kolla om eleverna kom ihåg innehållet från föregående lektion och få till en diskussion kring detta eller för att avsluta lektionen och se om eleverna förstått målet med den aktuella lektionen. Det är även ett perfekt sätt att ha läxförhör på. Lärandet synliggörs (anonymt) och diskussion kring olika svarsalternativ kan föras direkt.

 
Här är några tips från mig vid användning av quiz-funktionen i mentimeter:

1. Du kan använda såväl mobil, dator som surfplatta – allt fungerar!
2. Uppmana eleverna att använda schyssta namn från början så slipper du en diskussion kring detta senare.
3. Låt eleverna jobba i par om inte alla har mobil eller dator/surfplatta.
4. I gratisversionen går det bara att ha 6 frågor per skapat quiz/utvärdering. Gör istället flera och växla mellan om du vill ha fler frågor. 
5.  Stoppa mellan frågorna och ha en kort diskussion/genomgång kring svaren. Nyttja att eleverna är uppmärksamma och motiverade av ”tävlingsmomentet” J.
6. Vid lång fråga eller längre textstycken i svarsalternativen - öka på betänketiden med ex 10 sekunder.

Slutligen ... Läs igenom dina frågor och svarsalternativ innan du genomför quizet i klassen - upprörda känslor om man ex råkat klicka i att ett felaktigt svar är korrekt och det som ger poäng - våra elever tar tävlingsmoment på största allvar, bra det 😄😄😄!!

Hälsningar Jenny Sjöberg




Ps. Du vet väl att du kan prenumerera på bloggen och få senaste inläggen direkt till din mail?! Skriv i din mailadress i rutan uppe till höger på sidan! Ds




Domarhagsskolan i Avesta kommun

Statiskt vs dynamiskt mindset och lärande

I Carol Dwecks bok Mindset - Du blir vad du tänker (2006) framkommer hur vi alla har en uppfattning om personlighet, prestationer och förmågor. I sin forskning har Dweck kommit fram till att vissa av oss har en statisk uppfattning om våra egenskaper, förmågor osv medan andra har en dynamisk uppfattning om desamma. Dweck kallar dessa uppfattningar för mindset och talar om statiskt respektive dynamiskt mindset. En persons mindset speglar en persons vilja till anstängning när det kommer till lärande. Något som inte minst är av intresse för oss pedagoger att förstå när vi coachar våra elever att nå framgång i skolan. Elever med ett dynamiskt mindset tar sig an utmaningar även då det tar emot och sporras av utmaningen det innebär att utvecklas och lära nytt när de stöter på sådant de inte kan sedan tidigare. Elever med ett statisk mindset gör enbart sitt bästa när de vet att de kommer att lyckas och ger lätt upp inför utmaningar och problem där det krävs en ansträngning.

Ur boken Mindset - Du blir vad du tänker (Dweck, 2006) 

I boken Utmananade undervisning i klassrummet av James Nottingham (2010) finns några talande jämförelser rörande självbilden hos personer med statiskt respektive dynamiskt mindset. Se tabellen.

Statiskt mindset	Dynamiskt mindset
Inställning till utmanande undervisning
·         Utmaningar bör undvikas. ·         Svårigheter betyder att jag inte är så smart som jag trodde. ·         Misslyckande betyder att jag är dum eller inkompetent.	·         Utmaningar hjälper mig att lära. ·         Svårigheter är en oundviklig del av inlärningsprocessen. ·         Misslyckanden betyder att jag måste anpassa mina strategier.
Jag anstränger mig när det finns:
·         Möjlighet att visa upp mina starka sidor. ·         En god chans att göra allt rätt. ·         Mycket liten risk att misslyckas.	·         Möjlighet att får nya insikter eller utveckla färdigheter. ·         En utmaning som kräver lite extra av mig. ·         Möjlighet att pröva något nytt.
Motton
·         Antingen så är du bra på något eller inte. ·         Om du är riktigt bra på något behöver du inte anstränga dig. ·         Om du måste anstränga dig måste du vara dum. ·         Ansträng dig inte för mycket för på så sätt har du en ursäkt om något går snett. ·         Undvik smärta!	·         Framgång infinner sig om man bara anstränger sig. ·         Oavsett om du är bra på något kan du alltid bli bättre. ·         Om du måste anstränga dig, lär du dig också. ·         Gör alltid ditt bästa; på så sätt ökar dina chanser att lyckas. ·         Ingen vinst utan smärta!

 

För att våra elever ska lära och utvecklas så lång som möjligt både kunskapsmässigt som personligt så menar Nottingham (2010) utifrån Dwecks forskning att vi bör stimulera och träna elever i att anta ett dynamiskt mindset när det kommer till lärande i skolan.

Dweck (2006)

Om vi som pedagoger tänker på våra elever så tror jag att vi, om vi skulle behöva, kan uttala oss om vilket mindset dessa har i olika situationer ex då det kommer till förmågan att tro sig kunna utvecklas och klara av ett problem i något av skolämnena.

Jag fetmarkerade en punkt i tabellen ovan då jag osökt kom att tänka på elever som inte klarat en prövning på det sätt som de själva skulle önska och vi som lärare hävdar att de har potential för. Ett scenario är då att eleven direkt påtalar att denne inte pluggat tillräckligt. Men, utifrån tabellen ovan, vad var det som gjorde att eleven inte ansträngde sig från början? Var det elevens tänkesätt kring sin förmåga att prestera? Stötte eleven på motstånd och gav upp? Hade denne elev ett statiskt mindset kring sin förmåga att lära nytt och utgick ifrån att antingen så kan jag eller så kan jag inte? I detta fall kan vara av vikt att fundera kring elevens egen självbild, förmåga till motivation (hitta mening/motiv för ansträngning) och att träna denne i att förstå hur anträngning och framgång hör ihop.

Nottingham (2010) skriver i sin bok att det är viktigt att erbjuda olika nivåer på de uppgifter som vi ger till eleverna. Elever med statiskt mindset motiveras av låga utmaningsnivåer där de får känna att de klarar!, medan elever med dynamisk mindset vill ha utmaning för att motiveras.

Nottingham (2010) skriver vidare att alla elever kan utveckla ett dynamiskt mindset och därigenom öppna för ett livslångt lärande och ger exempel på några faktorer som kan stödja elevernas utveckling mot ett dynamiskt mindset:

• Sätt upp inlärningsrelaterade mål
• Erbjud succesivt mer och mer utmanande uppgifter vartefter eleverna lär men samtidigt stödja dem om de blir osäkra
• Ge återkoppling som fokuserar framsteg samt rekommendera nästa steg
• Använda beröm på rätt sätt (beröm ska vara specifikt, fokusera på handlingar inte förmåga samt vara riktat mot personliga framsteg och ansträngning)

Notera att dessa punkter ovan går hand i hand med grundtanken med BFL (Bedömning för lärande). Jag har anledning att återkomma med fler bloggar kring innehållet i de två ovan nämnda böckerna då jag finner det intressant ur ett lärandeperspektiv.

Jag vill avsluta med ett tänkvärt citat hämtat ur Nottinghams (2010) bok:

”Det är inte det att jag är så smart, det är bara det att jag håller på med problemen längre”

Albert Einstein

Vänligen, Jenny Sjöberg

Domarhagsskolan i Avesta kommun

Poddintervju med Torkel Klingberg

I ett tidigare inlägg här på bloggen tipsade jag om ett poddavsnitt från Hjärnpodden och www.exist.se som drivs av och med barnläkarspecialisten Kristina Bähr.  Här kommer ytterligare ett tips på ett intressant intervjuavsnitt på 30 minuter som du kan lyssna på via webben (följ länken nedan) eller via din podcast app, sök där efter Hjärnpodden.

I detta avsnitt intervjuas Torkel Klingberg som är professor i kognitiv neurovetenskap och som har skrivit tre böcker utöver sin forskning. Den senaste boken kom ut i oktober 2016 och heter ”Hjärna, gener och jävlar anamma”. Hans tidigare böcker heter "Den lärande hjärnan" och ”Den översvämmade hjärnan”.

 

Här nedan sammanfattar jag vad de diskuterar i podden:

• Vad händer i hjärnan när man har svårigheter att lära sig att läsa och räkna dvs. dyslexi och dyskalkyli?
• Vad är motivation? Hur påverkar motivation barns lärande? Olika former av motivation och mindset problematiseras i relation till att utvecklas/öka studieresultaten.
• Behövs verkligen 10 000 timmar för att bli expert på något?
• Får elever rätt tid och stimulans i skolan för att nå sina bästa förmågor?

 De talar om Vektorappen – en app för att träna matematikförmåga. Den hittas på cognitionmatters.org.

 

Länk till poddavsnittet (30 min) via webben:

http://www.exist.se/2016/10/15/39-torkel-klingberg/

Trevlig lyssning!
Hälsningar Jenny


Länk till min arbetsplats Domarhagsskolan i Avesta Kommun.