söndag 5 februari 2017

Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning

 
Jag ramlade över denna forskningsöversikt när jag surfade runt på nätet i helgen och tyckte att det var en lättläst, tydlig och konkret sammanställning av vad bedömning för lärande, BFL, handlar om och hur man kan arbeta i enlighet med detta. Texten som jag ger utdrag ur och som länkas till nedan är skriven av Andreia Balan och Anders Jönsson (2014). Jag har valt att särskilt lyfta ut delar från avsnittet om återkoppling och respons i detta inlägg vilket du ser längre ner men först ger jag en lite allmän sammanfattning av BFL utifrån översikten.

 

BFL är ett arbetssätt där information från bedömningar används för att stödja elevernas lärande. Inom det formativa arbetssättet finns fem grundläggande strategier för bedömning:

 

  1. Att tydliggöra mål och bedömningskriterier
  2. Att skapa situationer som gör lärandet synligt
  3. Att ge nyanserad och framåtriktad respons
  4. Att aktivera eleverna som resurser för varandra
  5. Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen

I översikten presenteras det huvudsakliga syftet med respektive strategi och exempel ges på instrument och metoder som kan stödja ett formativt arbetssätt i klassrummet. Dessutom finns konkreta exempel till varje strategi som man direkt kan använda sig av som lärare. Slutligen återges några – svenska och internationella – erfarenheter kring framgångsfaktorer och hinder i arbetet med bedömning för lärande.

 

Strategi 3 handlar om återkoppling, eller respons, och kan ges på olika nivåer: uppgifts-, process-, självreglerings- och individnivå. Beroende på vilken nivå responsen riktas mot, kan den ha olika effekt på elevernas prestationer och även vara mer eller mindre lämplig i olika situationer. Nedan följer vägledande frågor som du som lärare kan använda och som kan vara en hjälp vid återkoppling på olika nivåer.

 

Uppgiftsnivå

  • Vad är det som är rätt och/eller fel?
  • Vilket är det rätta svaret?
  • Hur kan eleven utveckla svaret?
  • Vilken missuppfattning kan ligga till grund för det som är felaktigt?
  • Vad visar eleven att hen behärskar?
  • Vilken annan komplettering behövs för att uppfylla kriterierna? 

Respons på uppgiftsnivå har ofta positiva effekter på elevernas lärande och handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Sådan respons kan innehålla en korrigering, ett påpekande om en missuppfattning eller ett påpekande om vad som är bra i en uppgift.

 

Processnivå

  • Vad är mindre bra/bra och varför?
  • Vilka strategier har eleven använt och hur kan de förbättras?
  • Vilka samband finns det med andra uppgifter/aktiviteter?
  • Vilka frågor (som är kopplade till uppgiften) kan eleven arbeta vidare med?



Förutom bättre prestationer, har respons på processnivå även visat sig kunna ge positiva effekter på elevers självförtroende och ansträngning. Denna form av återkoppling kan användas av eleverna även vid arbete med andra likartade uppgifter, vilket troligtvis är anledningen till att respons på processnivå många gånger är mer effektiv för lärande än respons på uppgiftsnivå.

 

Självreglering

 

  • Hur kan eleven utvärdera sitt arbete?
  • Hur kan eleven koppla ihop/jämföra med annat som har gjorts tidigare?
  • Hur kan eleven arbeta vidare med lärarens respons?
  • Hur kan eleven reflektera över sitt lärande? 

Studier har visat att respons på denna nivå kan påverka hur elever engagerar sig i sitt lärande samt med vilken effektivitet och energi de utför sina uppgifter. Respons som berör aspekter av självreglering riktar sig mot hur elever organiserar och reglerar sitt arbete mot lärandemålen.


 

Det lyfts fram som särskilt viktigt att elever får möjlighet att begrunda, agera och reagera på den respons de får.

___________________________________________________

Jag personligen tycker om att läsa om saker många gånger. Även om jag tycker att jag behärskar ett område så finns det alltid nytt att lära och ju fler gånger jag tar del av något ju mer förstår jag det och desto mer genomtänkt och förfinat kan jag använda mig av kunskaperna. Sen är det ju också så att desto mer man lär sig desto mer inser man vad man inte vet. Kan tyckas frusterande ibland;) men glädjen i att göra framsteg, få till det där man jobbat med och få den där nya insikten är en känsla som i alla fall inte jag vill vara utan:) Med hopp om trevlig läsning:)!____________________________________________________

Kunskapsöversikten hittar du i Forskning i korthet 2014:2, Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning. Andreia Balan och Anders Jönsson (2014) Kommunförbundet Skåne, Lärande och arbetsliv. Klicka på länken:

 


Vänligen, Jenny Sjöberg Domarhagsskolan i Avesta