Nelis – Ett nätverk kring entreprenöriellt lärande i skolan

Den 21-22/9 fick jag uppleva en fantastiskt trevlig lunch-till lunch konferens där Avesta kommun, i samarbete med Verket och Avesta Art , stod som värdar. Jag hade blivit tillfrågad att hålla en presentation kring mitt arbete och min undervisning och det fina mottagandet och den respons jag fick efter presentationen gör mig fortfarande alldeles varm i hjärtat. Att i nätverksform få ta del av människors entusiasm kring skola i allmänhet och, som här, entreprenöriellt lärande i synnerhet var otroligt energigivande. Att det även var representanter från olika delar av skolans värld så som skolverket, högskola, skolchefer, intresseorganisationer, lärare och elever gjorde det extra givande och intressant.

 

Min presentation som jag kallar - Elevaktivitet och elevdelaktighet – från planering till prövning, exempel från praktiken – sammanfattar mitt arbete vad gäller att starta upp ett område i NO eller teknik, genomföra det och sedan pröva det och i samtliga av dessa delar ha eleverna med mig i planering och genomförande. I detta arbete blandas olika förhållningssätt och metoder i form av elevdeltagande i planering, elevaktiva aktiviteter, bedömning för lärande (BFL), entreprenöriellt lärande (EPL), språkstärkande arbetssätt och anpassningar till elevers olika behov.

 

Att vara lärare är enligt mig att i viss mån vara konstnär. Läraryrket är ett kreativt yrke som ger mycket utrymme för skapande både vad gäller form och innehåll. Undervisning och lärande är en skapande process där vi, jag och eleverna, jag och mina kollegor, jag och input via forskning och litteratur, färglägger bilden av lärandet gemensamt.

 

Att under dessa dagar få befinna sig i den kreativa miljö som Verket och Avesta Art erbjuder gav det hela en extra dimension. Jag kommer i senare inlägg dela min presentation och dela med mig av mitt tänk kring skapandet att min och mina elevers undervisning. Att känna att man har valt ett viktigt och betydande yrke som dessutom är roligt och utmanande är en ynnest.

 

Med detta önskar jag dig en fin dag, på återläsande :) !!


Vänliga hälsningar Jenny Sjöberg
Domarhagsskolan, Avesta 

Delaktighet – ett arbetssätt i skolan

Vad betyder delaktighet för dig när du tänker på skola och undervisning? Om jag spontant och snabbt ombads svara på den frågan skulle jag säga att alla elever känner sig inkluderade, får vara med i skolans aktiviteter och kan påverka sin skolvardag eller sina lektioner.

 

När jag och två andra kollegor var till Stockholm på en konferens för handledare inför specialpedagogiska lyftet som skolorna i vår kommun ska delta i till hösten delades en skrift ut med samma namn som rubriken på detta inlägg. Den skriften, utgiven av SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten), handlar om delaktighet och hur skolan kan bidra till att alla elever är delaktiga. Delaktighet delades här upp i sex kategorier som alla påverkar varandra – tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande – och samtliga delar anses påverka en elevs möjlighet till delaktighet i olika sammanhang. För att stödja elevers delaktighet måste man inom skolan även vara uppmärksam på att olika sammanhang skapar olika förutsättningar. Det talas i texten om olika kulturer – undervisnings-, kamrat och omsorgskultur. Förenklat lyfter texten fram det faktum att de flesta aktiviteter domineras av en eller flera av de tre kulturerna.

 

För att stödja skolors utveckling för en likvärdig utbildning finns en delaktighetsmodell i boken som kan användas som ett stödmaterial i skolan för att observera och reflektera över hur förutsättningar för delaktighet ser ut i olika sammanhang och lärmiljöer. Detta för att sedan kunna analysera och komma fram till vilka anpassningar och insatser som eventuellt krävs kring en elev för att öka graden av tillgänglighet. Modellen kan användas av såväl lärare som resursteam och skolledare. Som lärare är analysen kring den egna undervisningssituationen, undervisningskulturen, extra intressant då den kan bidra till att jag som lärare kan utveckla min undervisning till att bli mer tillgänglig och att mina elever blir mer delaktiga på olika sätt.

Modellen som presenteras har för avsikt att identifiera främjande och hindrande faktorer för delaktighet samt vara en handbok i hur en analys kring detta kan gå till i praktiken.

Jag tycker att boken är lättläst och handfast. Något för all skolpersonal att ta del av!

Trevlig sommar önskar jag dig!
Hälsningar Jenny Sjöberg
Domarhagsskolan, Avesta

Om att stimulera elever på olika nivå – Grund och fördjupning

Bildkälla

 

Som pedagoger strävar vi mot att alla elever ska nå målen, det är en självklarhet. Att även erbjuda de elever som lätt når målen fördjupning, är också en självklarhet för de flesta, men kanske inte alltid lika lätt att få till. Eller?

 

Något jag själv ser som viktigt och tycker är roligt är att skapa olika uppgifter och material som ska tilltala och stimulera elevers olika nivåer (grund/fördjupning) och inlärningsstilar (enskilt/samarbete/texter/filmer/bilder osv). Det som hos mig kräver mest tankeverksamhet och kreativitet att få till utmanande material och uppgifter för elever som har goda allmänkunskaper inom ett ämnesområde men samtidigt behöver träna ex begrepp och faktabitar (men som kanske inte tycker att detta är så jättekul alla gånger). Jag upplever ofta att detta är elever som behöver stimulans inom ämnet för att hålla lågan och fokus uppe.

 

Då detta är något som jag ofta tänker på och återkommer till så blev jag extra glad när jag stötte på intervjun, som länkas till nedan, där Kristina Bärh som är barnläkarspecialist, professionell coach och chefshandledare intervjuar pedagogen Anna Arvsten kring hur man kan anpassa undervisningen för särbegåvade barn. En intressant intervju som jag varmt rekommenderar dig att lyssna på om Du som jag finner detta intressant och utmanande och vill ha konkreta tips på hur du kan tänka i din undervisning.

 

Länk till poddavsnittet: https://www.exist.se/2017/03/27/56-anpassa-sarbegavade-barn/

 

Information om avsnittet från www.exist.se

” Anna Arvsten är legitimerad pedagog, handledare och föreläsare och har arbetat på flera skolor i olika socioekonomiska miljöer. Anna har redan tidigt intresserat sig för hur man kan anpassa vardagen i klassrummet för att passa fler elever.

För dig som är lärare innebär det här avsnittet att du får handgripliga råd på hur du kan lägga upp pedagogiken så du kan når fler. Vi pratar även om särbegåvade barn och ungas kännetecken och deras medfödda ifrågasättande av regler (för att förstå varför) och hur man ska hinna med allt…

Avsnittet speglar en annan sida olikheter i vårt samhälle och hur vi ska ta tillvara på allas resurser och minska prestige.”

 

Trevlig lyssning! Återkom gärna med tankar :)

Hälsningar Jenny Sjöberg, Domarhagsskolan, Avesta

Hur står, sitter och går du?

Som lärare, eller som människa över lag, finns en poäng med att tänka på hur vi står, sitter och går för att inte få ont pga ex felbelastningar.

Jag lyssnade tidigare i veckan på ett poddavsnitt från Hälsosant med sjuksköterskan och näringsterapeuten Carolina Werling där hon intervjuade Markus Greus om hur vi genom att använda kroppen rätt i vardagen kan undvika att få ont. Jag kan varmt rekommendera dig att lyssna på detta avsnitt för att få bra tips på hur du i din vardag hemma och på jobbet kan stå, gå och sitta rätt för att skona kroppen från skador. Det komiska i det hela är att jag själv sedan en månad tillbaka återhämtar mig efter ett diskbråck i ländryggen så jag tar till mig av tipsen och är mer medveten i mina rörelser från och med nu 😊.
Presentationen av avsnittet lyder:

“När allting fungerar så ska du inte ens märka av att du har en kropp”

Postural träning -Testa din egen funktion i kroppen 

Markus Greus är tillbaka efter hans omåttligt populära avsnitt i slutet av året. Idag fortsätter vi att prata om varför vi är gjorda att vara smärtfria. Dessutom guidar Markus dig att känna på din egen funktion i din kropp. Så, ta på sköna kläder innan du trycker på play och kör hårt!

 Innehåll:

• Hur kan Markus påstå att detta är lösningen för en smärtfri kropp?
• Testa din egen funktion- hur står du?
• Kolla in dina skor!! Går du ner ngn sida mer än ngn annan?
• Kan du gå ned i en knäböj?
• Testa din egen funktion- hur sitter du?
• Du ska inte märka av att du har en kropp när allt är i balans
• Hur skador blir som en ”dominoeffekt” vidare i kroppen
• Hur du som terapeut kan jobba med Postural Träning

Klicka här för länk till avsnittet. 

Trevlig lyssning!

Vänligen, Jenny Sjöberg Domarhagsskolan, Avesta