Nelis – Ett nätverk kring entreprenöriellt lärande i skolan

Den 21-22/9 fick jag uppleva en fantastiskt trevlig lunch-till lunch konferens där Avesta kommun, i samarbete med Verket och Avesta Art , stod som värdar. Jag hade blivit tillfrågad att hålla en presentation kring mitt arbete och min undervisning och det fina mottagandet och den respons jag fick efter presentationen gör mig fortfarande alldeles varm i hjärtat. Att i nätverksform få ta del av människors entusiasm kring skola i allmänhet och, som här, entreprenöriellt lärande i synnerhet var otroligt energigivande. Att det även var representanter från olika delar av skolans värld så som skolverket, högskola, skolchefer, intresseorganisationer, lärare och elever gjorde det extra givande och intressant.

 

Min presentation som jag kallar - Elevaktivitet och elevdelaktighet – från planering till prövning, exempel från praktiken – sammanfattar mitt arbete vad gäller att starta upp ett område i NO eller teknik, genomföra det och sedan pröva det och i samtliga av dessa delar ha eleverna med mig i planering och genomförande. I detta arbete blandas olika förhållningssätt och metoder i form av elevdeltagande i planering, elevaktiva aktiviteter, bedömning för lärande (BFL), entreprenöriellt lärande (EPL), språkstärkande arbetssätt och anpassningar till elevers olika behov.

 

Att vara lärare är enligt mig att i viss mån vara konstnär. Läraryrket är ett kreativt yrke som ger mycket utrymme för skapande både vad gäller form och innehåll. Undervisning och lärande är en skapande process där vi, jag och eleverna, jag och mina kollegor, jag och input via forskning och litteratur, färglägger bilden av lärandet gemensamt.

 

Att under dessa dagar få befinna sig i den kreativa miljö som Verket och Avesta Art erbjuder gav det hela en extra dimension. Jag kommer i senare inlägg dela min presentation och dela med mig av mitt tänk kring skapandet att min och mina elevers undervisning. Att känna att man har valt ett viktigt och betydande yrke som dessutom är roligt och utmanande är en ynnest.

 

Med detta önskar jag dig en fin dag, på återläsande :) !!


Vänliga hälsningar Jenny Sjöberg
Domarhagsskolan, Avesta 

Delaktighet – ett arbetssätt i skolan

Vad betyder delaktighet för dig när du tänker på skola och undervisning? Om jag spontant och snabbt ombads svara på den frågan skulle jag säga att alla elever känner sig inkluderade, får vara med i skolans aktiviteter och kan påverka sin skolvardag eller sina lektioner.

 

När jag och två andra kollegor var till Stockholm på en konferens för handledare inför specialpedagogiska lyftet som skolorna i vår kommun ska delta i till hösten delades en skrift ut med samma namn som rubriken på detta inlägg. Den skriften, utgiven av SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten), handlar om delaktighet och hur skolan kan bidra till att alla elever är delaktiga. Delaktighet delades här upp i sex kategorier som alla påverkar varandra – tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi och erkännande – och samtliga delar anses påverka en elevs möjlighet till delaktighet i olika sammanhang. För att stödja elevers delaktighet måste man inom skolan även vara uppmärksam på att olika sammanhang skapar olika förutsättningar. Det talas i texten om olika kulturer – undervisnings-, kamrat och omsorgskultur. Förenklat lyfter texten fram det faktum att de flesta aktiviteter domineras av en eller flera av de tre kulturerna.

 

För att stödja skolors utveckling för en likvärdig utbildning finns en delaktighetsmodell i boken som kan användas som ett stödmaterial i skolan för att observera och reflektera över hur förutsättningar för delaktighet ser ut i olika sammanhang och lärmiljöer. Detta för att sedan kunna analysera och komma fram till vilka anpassningar och insatser som eventuellt krävs kring en elev för att öka graden av tillgänglighet. Modellen kan användas av såväl lärare som resursteam och skolledare. Som lärare är analysen kring den egna undervisningssituationen, undervisningskulturen, extra intressant då den kan bidra till att jag som lärare kan utveckla min undervisning till att bli mer tillgänglig och att mina elever blir mer delaktiga på olika sätt.

Modellen som presenteras har för avsikt att identifiera främjande och hindrande faktorer för delaktighet samt vara en handbok i hur en analys kring detta kan gå till i praktiken.

Jag tycker att boken är lättläst och handfast. Något för all skolpersonal att ta del av!

Trevlig sommar önskar jag dig!
Hälsningar Jenny Sjöberg
Domarhagsskolan, Avesta

Om att stimulera elever på olika nivå – Grund och fördjupning

Bildkälla

 

Som pedagoger strävar vi mot att alla elever ska nå målen, det är en självklarhet. Att även erbjuda de elever som lätt når målen fördjupning, är också en självklarhet för de flesta, men kanske inte alltid lika lätt att få till. Eller?

 

Något jag själv ser som viktigt och tycker är roligt är att skapa olika uppgifter och material som ska tilltala och stimulera elevers olika nivåer (grund/fördjupning) och inlärningsstilar (enskilt/samarbete/texter/filmer/bilder osv). Det som hos mig kräver mest tankeverksamhet och kreativitet att få till utmanande material och uppgifter för elever som har goda allmänkunskaper inom ett ämnesområde men samtidigt behöver träna ex begrepp och faktabitar (men som kanske inte tycker att detta är så jättekul alla gånger). Jag upplever ofta att detta är elever som behöver stimulans inom ämnet för att hålla lågan och fokus uppe.

 

Då detta är något som jag ofta tänker på och återkommer till så blev jag extra glad när jag stötte på intervjun, som länkas till nedan, där Kristina Bärh som är barnläkarspecialist, professionell coach och chefshandledare intervjuar pedagogen Anna Arvsten kring hur man kan anpassa undervisningen för särbegåvade barn. En intressant intervju som jag varmt rekommenderar dig att lyssna på om Du som jag finner detta intressant och utmanande och vill ha konkreta tips på hur du kan tänka i din undervisning.

 

Länk till poddavsnittet: https://www.exist.se/2017/03/27/56-anpassa-sarbegavade-barn/

 

Information om avsnittet från www.exist.se

” Anna Arvsten är legitimerad pedagog, handledare och föreläsare och har arbetat på flera skolor i olika socioekonomiska miljöer. Anna har redan tidigt intresserat sig för hur man kan anpassa vardagen i klassrummet för att passa fler elever.

För dig som är lärare innebär det här avsnittet att du får handgripliga råd på hur du kan lägga upp pedagogiken så du kan når fler. Vi pratar även om särbegåvade barn och ungas kännetecken och deras medfödda ifrågasättande av regler (för att förstå varför) och hur man ska hinna med allt…

Avsnittet speglar en annan sida olikheter i vårt samhälle och hur vi ska ta tillvara på allas resurser och minska prestige.”

 

Trevlig lyssning! Återkom gärna med tankar :)

Hälsningar Jenny Sjöberg, Domarhagsskolan, Avesta

Hur står, sitter och går du?

Som lärare, eller som människa över lag, finns en poäng med att tänka på hur vi står, sitter och går för att inte få ont pga ex felbelastningar.

Jag lyssnade tidigare i veckan på ett poddavsnitt från Hälsosant med sjuksköterskan och näringsterapeuten Carolina Werling där hon intervjuade Markus Greus om hur vi genom att använda kroppen rätt i vardagen kan undvika att få ont. Jag kan varmt rekommendera dig att lyssna på detta avsnitt för att få bra tips på hur du i din vardag hemma och på jobbet kan stå, gå och sitta rätt för att skona kroppen från skador. Det komiska i det hela är att jag själv sedan en månad tillbaka återhämtar mig efter ett diskbråck i ländryggen så jag tar till mig av tipsen och är mer medveten i mina rörelser från och med nu 😊.
Presentationen av avsnittet lyder:

“När allting fungerar så ska du inte ens märka av att du har en kropp”

Postural träning -Testa din egen funktion i kroppen 

Markus Greus är tillbaka efter hans omåttligt populära avsnitt i slutet av året. Idag fortsätter vi att prata om varför vi är gjorda att vara smärtfria. Dessutom guidar Markus dig att känna på din egen funktion i din kropp. Så, ta på sköna kläder innan du trycker på play och kör hårt!

 Innehåll:

• Hur kan Markus påstå att detta är lösningen för en smärtfri kropp?
• Testa din egen funktion- hur står du?
• Kolla in dina skor!! Går du ner ngn sida mer än ngn annan?
• Kan du gå ned i en knäböj?
• Testa din egen funktion- hur sitter du?
• Du ska inte märka av att du har en kropp när allt är i balans
• Hur skador blir som en ”dominoeffekt” vidare i kroppen
• Hur du som terapeut kan jobba med Postural Träning

Klicka här för länk till avsnittet. 

Trevlig lyssning!

Vänligen, Jenny Sjöberg Domarhagsskolan, Avesta

Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning

 

Jag ramlade över denna forskningsöversikt när jag surfade runt på nätet i helgen och tyckte att det var en lättläst, tydlig och konkret sammanställning av vad bedömning för lärande, BFL, handlar om och hur man kan arbeta i enlighet med detta. Texten som jag ger utdrag ur och som länkas till nedan är skriven av Andreia Balan och Anders Jönsson (2014). Jag har valt att särskilt lyfta ut delar från avsnittet om återkoppling och respons i detta inlägg vilket du ser längre ner men först ger jag en lite allmän sammanfattning av BFL utifrån översikten.

 

BFL är ett arbetssätt där information från bedömningar används för att stödja elevernas lärande. Inom det formativa arbetssättet finns fem grundläggande strategier för bedömning:

 

1. Att tydliggöra mål och bedömningskriterier
2. Att skapa situationer som gör lärandet synligt
3. Att ge nyanserad och framåtriktad respons
4. Att aktivera eleverna som resurser för varandra
5. Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen

I översikten presenteras det huvudsakliga syftet med respektive strategi och exempel ges på instrument och metoder som kan stödja ett formativt arbetssätt i klassrummet. Dessutom finns konkreta exempel till varje strategi som man direkt kan använda sig av som lärare. Slutligen återges några – svenska och internationella – erfarenheter kring framgångsfaktorer och hinder i arbetet med bedömning för lärande.

 

Strategi 3 handlar om återkoppling, eller respons, och kan ges på olika nivåer: uppgifts-, process-, självreglerings- och individnivå. Beroende på vilken nivå responsen riktas mot, kan den ha olika effekt på elevernas prestationer och även vara mer eller mindre lämplig i olika situationer. Nedan följer vägledande frågor som du som lärare kan använda och som kan vara en hjälp vid återkoppling på olika nivåer.

 

Uppgiftsnivå

• Vad är det som är rätt och/eller fel?
• Vilket är det rätta svaret?
• Hur kan eleven utveckla svaret?
• Vilken missuppfattning kan ligga till grund för det som är felaktigt?
• Vad visar eleven att hen behärskar?
• Vilken annan komplettering behövs för att uppfylla kriterierna? 

Respons på uppgiftsnivå har ofta positiva effekter på elevernas lärande och handlar om vad som är rätt eller fel i en uppgift. Sådan respons kan innehålla en korrigering, ett påpekande om en missuppfattning eller ett påpekande om vad som är bra i en uppgift.

 

Processnivå

• Vad är mindre bra/bra och varför?
• Vilka strategier har eleven använt och hur kan de förbättras?
• Vilka samband finns det med andra uppgifter/aktiviteter?
• Vilka frågor (som är kopplade till uppgiften) kan eleven arbeta vidare med?

Förutom bättre prestationer, har respons på processnivå även visat sig kunna ge positiva effekter på elevers självförtroende och ansträngning. Denna form av återkoppling kan användas av eleverna även vid arbete med andra likartade uppgifter, vilket troligtvis är anledningen till att respons på processnivå många gånger är mer effektiv för lärande än respons på uppgiftsnivå.

 

Självreglering

 

• Hur kan eleven utvärdera sitt arbete?
• Hur kan eleven koppla ihop/jämföra med annat som har gjorts tidigare?
• Hur kan eleven arbeta vidare med lärarens respons?
• Hur kan eleven reflektera över sitt lärande? 

Studier har visat att respons på denna nivå kan påverka hur elever engagerar sig i sitt lärande samt med vilken effektivitet och energi de utför sina uppgifter. Respons som berör aspekter av självreglering riktar sig mot hur elever organiserar och reglerar sitt arbete mot lärandemålen.

 

Det lyfts fram som särskilt viktigt att elever får möjlighet att begrunda, agera och reagera på den respons de får.

___________________________________________________

Jag personligen tycker om att läsa om saker många gånger. Även om jag tycker att jag behärskar ett område så finns det alltid nytt att lära och ju fler gånger jag tar del av något ju mer förstår jag det och desto mer genomtänkt och förfinat kan jag använda mig av kunskaperna. Sen är det ju också så att desto mer man lär sig desto mer inser man vad man inte vet. Kan tyckas frusterande ibland;) men glädjen i att göra framsteg, få till det där man jobbat med och få den där nya insikten är en känsla som i alla fall inte jag vill vara utan:) Med hopp om trevlig läsning:)!____________________________________________________

Kunskapsöversikten hittar du i Forskning i korthet 2014:2, Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning. Andreia Balan och Anders Jönsson (2014) Kommunförbundet Skåne, Lärande och arbetsliv. Klicka på länken:

 

http://kfsk.se/larandeocharbetsliv/wp-content/uploads/sites/8/2015/01/Forskning-i-korthet-2014-2.pdf

Vänligen, Jenny Sjöberg Domarhagsskolan i Avesta

Vad innebär bedömning?

Länk till föreläsning med Eva Hartell, KTH, för UR.se

Formativ bedömning, summativ bedömning eller ipsativ bedömning? När, var och hur används vilken bedömningsform? Är den ena bedömningsformen bättre eller sämre än den andra? Kan man ha skriftliga prov om man arbetar med formativ bedömning? Är summativ bedömning dåligt? Hur och varför ställer man frågor i undervisningen?

Eva Hartell, lärare och forskare i pedagogik vid KTH i Stockholm, reder ut vad begreppet bedömning handlar om och ger även sin tolkning av den ordagranna betydelsen av bedömning. Hon menar att om man ser till betydelsen av orden bedömning och elev på engelska (och latin) så betyder assessment (bedömning) ungefär ”att sitta bredvid” och pupil (elev)”pupill”. Betydelsen av detta blir då att bedömning kan tolkas som att sitta bredvid sina ögonstenar, vilken enligt Eva ger en lite mjukare bild av bedömning. Fint tänkt tycker jag.

Eva kopplar även in tankar kring hur formativ bedömning (BFL) kan användas på lång och kort sikt och betonar att det är de snabba besluten om anpassning och justering av undervisningen, den typen av bedömning, som är den som visat sig vara en av de mest betydande formerna av bedömning för elevernas lärande. Att tolka in vad som krävs för att ta eleverna från punkt A till punkt B och anpassa undervisningen så att denna förflyttning i lärande möjliggörs.

Eva tar upp tips på hur man kan arbeta med de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning och poängterar bl.a en viktig sak, invänta elevernas tankar när du som lärare har ställt en fråga. Om du som lärare väntar tre sekunder istället för som genomsnittet 0,9 sekunder så ökar elevernas lärande drastiskt.

Fler exempel som Eva lyfter fram och påminner om är att:

1. Fördela ordet i klassrummet slumpvis med ex namnstickor eller liknande. Låt tre elever besvara samma fråga. Passar någon så gå tillbaka och fråga hur denne höll med eller inte i föregående elevers svar.
2. Skapa tillåtande klimat där fel och misstag ses som positiva och möjliggör lärande. Lyft fram dina egna utvecklingsområden som lärare för att förbättra undervisningen t.ex från de utvärderingar om lärande och undervisning som du har låtit eleverna göra.
3. Frågor i undervisningen har som främsta syften att skapa tänkande hos eleven och att förse läraren med information om nästa steg.
4. Använd sant eller falskt frågor. De öppnar upp för diskussioner mellan eleverna i klassrummet.
5. Sist men inte minst trycker Eva på det värdefulla med det kollegiala arbetet, att samarbeta mera kollegor emellan ex kring att skapa frågor.

Vänligen, Jenny Sjöberg, Domarhagsskolan i Avesta

Kom ihåg att du kan prenumerera på bloggen till din mail! Skriv in din mailadress i rutan för prenumeration överst till höger på bloggen.